Grunden för sammanhållning läggs med fler i arbete. Det är när utanförskap växlas mot arbetsgemenskap som vi håller samman vår kommun. Bristen på människor med rätt kompetens hindrar även företagens tillväxt och utveckling.
Det är småföretagarna som är våra jobbskapare. Utan dem stannar Lysekil. Men för att de ska kunna skapa nya jobb behövs enklare regler och snabbare handläggning som fokuserar mer på tillväxt och mindre på krångel. Då tror vi att fler jobb skapas. Det är viktigt att aktivt arbeta med att skapa utvecklingsmöjligheter för befintliga och nya företag i alla kommundelar. Kommunens attraktionskraft måste stärkas. Lysekils kommun ska lära av de bästa. Rättvik är kända i Sverige för deras framsynta och företagsvänliga myndighetsutövning. De har infört en dialogbaserad tillsyn- och tillståndsbedömning. De slopade förskottsbetalningar för tillsyn som ibland inte ens utfördes, och ersatte den med en rådgivande dialog och faktura i efterhand. Kommunala regelverk ställer ofta till problem för företag, särskilt för småföretag. Regelverken och dess tillämpning skiljer sig mellan kommuner och ibland mellan enskilda tjänstemän. Detta bidrar till osäkerhet och drabbar småföretagen som har begränsat med tid och resurser.
Den kommunala vuxenutbildningen är särskilt viktig för att lyckas. Utbildningar som leder till jobb är avgörande för matchningen och en god språkutbildning är nödvändig för att förbättra integrationen. Det kan med fördel göras gemensamt mellan de olika förvaltningarna och med andra kommuner för att ha fokus på individernas behov och företagens efterfrågan.
För att möta företag och offentlig sektors kompetensbehov behövs fler personer med eftergymnasial utbildning. Andelen personer med minst 3 års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25–64 år i Lysekil är idag 21 %, genomsnittet i Sverige är cirka 30 %. [1] För att fler människor ska få möjlighet till vidareutbildning behöver högre utbildning komma närmare. När människor bosatt sig, bildat familj och startat karriär är steget ofta stort för att riva upp det, för att flytta till en högskoleort. I Lysekil finns idag grundlärarprogrammet åk F-3, åk 4–6 och förskolelärarprogrammet att läsa som decentraliserad utbildning. I praktiken ges utbildningen från lärosätet till studentgrupper som genomför sina studier på plats på ett lokalt campus och görs tillgänglig i orter med långa avstånd till lärosäten. Campus i Småland (Västervik, Hultsfred och Vimmerby kommun) har med höga mål och strukturerad samverkan lyckas få många högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar till sina kommuner[2]. De har även överträffat sina mål. Lysekil bör inspireras av arbetsmodellen för projektet Campus i Småland 2030 och ha en hög ambition om fler utbildningsplatser på högre nivå.
Centerpartiets reformagenda för jobben:
- All tillämpning av regelverk ska ske så företagsvänligt som möjligt med snabb och rättssäker handläggning.
- Införa en dialogbaserad tillsyn- och tillståndsbedömning
- Att fakturering för tillsyn ska ske i efterhand och utifrån besök
- Flexibel vuxenutbildning med korta starter som skräddarsyr utbildningar utifrån en eller flera arbetsgivares kompetensbehov.
- Kommunen har ett stort ansvar, genom att förenkla upphandlingsprocessen, ställa rimliga krav samt utforma allaupphandlingar så mindre företag kan lägga anbud. Den lokala förankringen värdesättas.
- Utveckla Campus Väst med att erbjuda fler högskoleprogram och korta kurser i samverkan med lärosäten samt fler YH-utbildningar.