Jämställd och likvärdig vård
Alla som bor i Uppsala län ska kunna förvänta sig en bra och jämlik hälso- och sjukvård.
Risken att få ett dåligt bemötande, dålig vård, eller inte alls få vård, är högre för kvinnor, lågutbildade, låginkomsttagare, utrikesfödda, HBTQI-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner), människor med funktionsnedsättningar och för alla de som bor på landsbygd och i glesbygder. Överlevnaden inom många cancerformer och hjärt- och kärlsjukdomar är idag exempelvis högre för den som är välutbildad jämfört med personer med lägre utbildning. Det här är skillnader som vi aldrig kan acceptera. Alla som bor i Uppsala län ska kunna förvänta sig en bra och jämlik hälso- och sjukvård.
Jämställdheten mellan män och kvinnor ökar steg för steg, men när det kommer till kvinnors hälsa släpar utvecklingen efter. En del sjukdomar som enbart drabbar kvinnor har tidigare inte varit registrerade som officiella diagnoser. Till exempel levatorskador, skador på den muskel som håller upp hela bäckenbotten blev en diagnos först år 2020. Det är många som aldrig har hört talas om endometrios en sjukdom som innebär att livmoderslemhinna ”vandrar” uppåt i kroppen och bildar härdar och cystor som blöder. För de värst drabbade är smärtan outhärdlig. Kvinnors sjukdomar och besvär som är kopplade till exempelvis mens, förlossning eller klimakteriet blir ofta avfärdade och normaliserade. Förlossningsskador, vestibulit och svåra former av premenstruella besvär som premenstruell dysforisk störning (PMDS), är exempel på plågsamma tillstånd där det finns ett stort mörkertal av kvinnor som lider.
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och drabbar enbart män, det är den vanligaste cancerformen bland män. Kvinnor drabbas oftare och hårdare än män av bröstcancer. Det är oftast bra att upptäcka och behandla cancer tidigt. Därför finns nationella testprogram för tidig upptäckt av bröstcancer. När det gällerprostatacancer har Socialstyrelsen bedömt att fördelarna med ett nationellt testprogram inte tydligt överväger nackdelarna. Därför finns inget nationellt program för tidig upptäckt av prostatacancer. Om man har någon form av prostataförändring så höjs nivån av prostataspecifikt antigen (PSA) i blodet. PSA-nivå går mäta med självtest hemma eller hos vårdcentralen. Man ska alltid vara välkommen att ta ett PSA-prov på sin vårdcentral.
Ett annat känt exempel på hur sjukdomar drabbar olika är hjärtinfarkt som ofta ger olika symptom hos kvinnor och män. För att synliggöra icke jämställda vårdförhållanden och för forskningssyften ska den statistik som regionen samlas in vara uppdelad efter kön.
Genom cellprovtagningarna nås nästan alla kvinnor mellan 23–64 år regelbundet av kvinnohälsovården. Vi föreslår därför att man i samband med cellprovtagningen erbjuds ett frivilligt hälsosamtal hos barnmorskan.
I Sverige föds ungefär 20 barn varje år med ett intersexuellt tillstånd som innebär att barnets biologiska kön inte omedelbart kan avgöras. Barnens könstillhörighet utreds då av ett multidisciplinärt specialistteam. Vårdinsatserna innefattar därefter bland annat tidiga kirurgiska ingrepp, där vissa görs av funktionella skäl och andra för att göra barnets genitalier mer lika det kön som barnet har tilldelats. Vi anser att tidiga kirurgiska ingrepp för att få barnets genitalier att efterlikna det tilldelade könets ska undvikas eftersom det finns fall där dessa har visat sig vara mer till skada än nytta. Den typen av kirurgiska ingrepp bör göras i aktivt samförstånd med patienten och alltså över huvud taget inte på små barn.
Centerpartiet vill:
- att Region Uppsala arbetar aktivt för en jämställd och jämlik vård
- att satsningar görs på forskning om sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor
- att vårdmiljöer byggs där den personliga integriteten värnas, till exempel genom fler enkelrum
- att cellprovtagningarna kompletteras med ett frivilligt hälsosamtal
- att en strikt policy om att inte utföra könskorrigerande åtgärder på barn under ett år införs