Debatt: Valfriheten i hemtjänsten är hotad
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill ersätta ett fungerande system med ett nytt – inte för att förbättra vården, utan för att driva igenom sin ideologiska linje. Alliansgruppledarna skriver om hur vi värnar den enskildes rätt att välja – och vi vet att hemtjänsten kan utvecklas utan att valfriheten offras.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill framställa en övergång från LOV till LOU som en nödvändig modernisering av hemtjänsten. Vi ser det snarare som ett ideologiskt experiment där man är beredd att rasera ett system som i grunden fungerar – utan att de verkliga problemen löses. Det som behövs är strategiska ingrepp, inte dynamit. I själva verket finns det ingenting i dagens LOV-system som hindrar kommunen från att höja kraven på kvalitet, stärka tillsynen, förbättra arbetsvillkoren eller arbeta strategiskt med geografisk indelning. LOV behöver inte ersättas – det behöver förvaltas bättre.
Att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gång på gång hänvisar till den beställda utredningen som stöd för sina förslag förändrar inte det faktum att den var tydligt vinklad. Utredningen tonar ner LOV:s styrkor och överdriver dess brister – samtidigt som LOU framställs i överdrivet positiva ordalag. Det är inte ett sakligt underlag för förändring, utan ett ideologiskt verktyg för att legitimera en redan bestämd politisk linje
När politiker målar upp LOV som en källa till otrygghet, förbiser de det som uppskattas mest av de äldre själva: rätten att välja vem som kommer hem till dem. Valfriheten är inte en marknadsideologi – det är en fråga om värdighet.
Med LOU konkurrerar utförarna om kommunen – inte om de äldres förtroende. För oss allianspartier är det självklart att äldre ska få välja vem de släpper in i sitt hem. S och V har blivit experter på att kalla minskat inflytande för ”utveckling” och styrning för ”trygghet”. Men äldre behöver inte mer styrning – de behöver mer respekt och medbestämmande.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet presenterar nu ramtid som ett nytt kvalitetslyft i hemtjänsten – men det säger mer om det gamla systemet än om det nya. För oss i Alliansen är det tydligt: schablontiderna som tidigare gällde var inte ett misstag, utan ett verktyg för att svälta ut de privata alternativen.
Det var en medveten konstruktion som slog hårdast mot mindre utförare, samtidigt som kommunens egen hemtjänst hade större flexibilitet. När nu samma partier föreslår det vi själva länge efterfrågat, visar det att syftet inte varit att säkra kvalitet – utan att rigga systemet till kommunens fördel. Det är ett politiskt spel, inte en vårdreform.
Om vi verkligen vill minska onödiga transporter i hemtjänsten, är det inte ett nytt system som krävs – utan bättre samordning. Om målet är att förbättra planeringen och skapa tryggare arbetsvillkor, då behöver verksamheterna få rätt verktyg och förutsättningar för att lyckas – inte en total ommöblering av strukturen. Och om vi vill komma åt välfärdsbrott, då är vägen framåt ökad kontroll, förbättrade IT-system och ett systematiskt kvalitetsarbete – inte att riva upp grunden för både brukare och utförare. Hemtjänsten i Umeå förtjänar förändringar som är genomtänkta, inte påtvingade.
Vi i Alliansen i Umeå, vill utveckla hemtjänsten med varsam hand. Vi vill se:
- Skydd mot oseriösa aktörer genom skärpta kvalitetskrav, ökad tillsyn och uppföljning inom ramen för LOV.
- En utvecklad dialog med både brukare och utförare om kvalitet och trygghet.
- Satsningar på personalens arbetsmiljö – oavsett utförare.
- En personcentrerad vård och ett omedelbart avskaffande av fasta schablontider.
Det är fullt möjligt. Men det kräver politisk vilja att arbeta långsiktigt, inte att trycka på resetknappen.
Bygg vidare på det som fungerar. Justera det som brister. Men rasera inte ett system som ger både valfrihet, kvalitet och trygghet – för att tillfredsställa en politisk linje.
Anders Ågren (M), kommunalråd
Mattias Larsson (C), gruppledare
Hanna Lundin Jernberg (L), gruppledare
Veronica Kerr (KD), gruppledare