Gotland
Centerpartiet lokalt

Skogen binder mest kol när den växer

Lövträd i höstfärger

Ann Helleday skrev ett debattinlägg 2018-01-11. Det finns anledning att kommentera några av påståendena. Som stöd för mina kommentarer används bl.a. en aktuell rapport från Naturvårdsverket (NV): ”Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2017”.

I inlägget hävdas att dagens skogsbruk ökar. Kolsänkan i svensk mark har gått från 39 miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till 43 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2016, vilket för år 2016 motsvarar 80 procent av de totala utsläppen inom alla övriga utsläppssektorer för växthusgaser i Sverige. Det är skogsmarken som är den dominerande nettoupptagande delen av kolsänkan i svensk mark. Kolsänkan i skogsmark har alltså ökat betydligt mer än man avverkat.

Helledays resonemang om att gammelskog inte bör avverkas för klimatets skull visar att författaren inte förstår att den stora kolinlagring i träd sker framför allt när skogen är yngre och växer upp. Ska man bibehålla en fortsatt hög kolsänka i skogsmark i Sverige behöver en fortsatt avverkning ske av en viss del av det totala skogliga beståndet. Det som annars sker är att effekten av kolsänkan stegvis klingar av vilket blir enormt stor effekt på Sveriges totala klimatpåverkan. Att delar av Sveriges gammelskog hyser hög biologisk mångfald gör dock att avverkning måste balanseras mot naturhänsyn, men det är en annan fråga.

Vidare anför Helleday att trä främst bör användas till långsiktiga projekt så som hus där kolet binds över lång tid och att pappersmassa är kortlivad och därmed är sämre. Här är det ju viktigt att förklara att sågtimmer produceras vid slutavverkning och kan främst ske av virke över vissa dimensioner och enligt vissa kvalitetskrav. Resterande skogsråvara används till massaved inklusive en stor del av skogen vid röjning och gallring. Ett system med pappersåtervinning finns också väl utvecklat i Sverige. Grenar och toppar samt stubbar flisas och blir till bioenergibränsle. På så vis tillvara tar man hela trädet och inte bara den delen som utgör just sågtimmerkvalitet som Helleday anser är bäst.

Det anförs också i inlägget att bioenergi inte är koldioxidneutralt. NV menar att den viktigaste orsaken för minskade klimatutsläpp från el- och fjärvärmesektorn är just användningen av bioenergi från skogssektorn. Likaså lyfter NV fram just pappers- och massaindustrin som den svenska industrisektor som kommit längst kring att använda bioenergi och bidrar där med till att få ner Sveriges industriutsläpp.

Gabriella Hammarskjöld Riksdagskandidat (C) på Gotland

Lövträd i höstfärger