Skolan är central för landsbygdens utveckling

Skolan är en förutsättning för utveckling i hela landet

I Sverige idag ger inte skolan barn likvärdig utbildning oavsett var de bor. Tvärtom skiljer sig
förutsättningarna åt väldigt kraftigt. Pojkarnas resultat är generellt sett sämre än flickornas. I
utsatta storstadsområden, de mindre orterna och på landsbygden är detta ännu tydligare.
Med en viss grad av tydliggörande förenkling lämnar också många flickor landsbygden och
landsorten efter gymnasiet, för att börja plugga på ett universitet eller högskola. Pojkarna blir
högre grad kvar, med sämre betyg och ibland också sämre rustade att klara livets utmaningar.
Många skolor på mindre orter har också svårt att rekrytera lärare. För att rädda situationen för
stunden blir lösningen inte sällan en kombination av pensionerade lärare som fortsätter ställa upp
på deltid och yngre lärare som dagpendlar till de mindre orternas skolor från den större ort där de
själva bor.

På frågan varför de yngre lärarna inte vill bo i den mindre orten där de arbetar blir svaret, rensat
från artigheter, att de inte vill att deras egna barn ska gå i skolan på den mindre orten. Som skäl
för detta talar de om att bristen på lärare påverkar undervisningens kvalitet och att de inte vill
utsätta sina barn för situationen på skolgården.

Detta kan naturligtvis upplevas vara en svartmålning av hur situationen ser ut. I många skolor
på landsbygden ser det också mycket mer positivt ut. Samtidigt är problemet så tydligt och så
stort att vi måste våga ta upp det till samtal. Det samtalet måste vi också orka ta av andra skäl.
Jag sitter inte sällan och talar med föräldrar som ”förlorat” sitt barn till studier vid ett universitet
eller högskola. Jag förstår och känner med dem som upplever att utbildning är ett hot mot
landsbygdens överlevnad.

Det är en ond spiral som måste brytas om alla i Sverige och hela Sverige ska kunna utvecklas i
framtiden. Utbildning är inte ett hot mot landsbygden, utan tvärtom en förutsättning för att
människor med olika utbildningsbakgrund ska kunna bo på landsbygden.
Bra skolor och möjligheter till vidareutbildning är alltså en förutsättning för att den svenska
landsbygden ska kunna utvecklas och blomstra. Det är heller ingen orealistisk målsättning att
arbeta med.

Finland lyfts ofta fram som ett föredöme inom området skola och vidareutbildning. Finlands
arbete med bra skolor på landsbygden borde också vara en viktig inspirationskälla för oss i
Sverige och Östergötland. Att skapa en bra arbetsmiljö för lärare i kombination med tydliga krav
på kompetens och engagemang har visat sig vara effektivt för att bryta den onda spiralen och
bygga en positiv uppåtgående spiral.

Centerpartiet i Linköping och Östergötland har inom ramen för valmanifestet till höstens val tagit fram en strategi för hur skolor i Linköping och hela Östergötland ska bli ännu bättre.

En fråga som tas upp där är att de små skolorna på landsbygden ska kunna få hjälp med
undervisning med behörig lärare i ämnet på storbildsskärm, samtidigt som en vuxen lärare finns
på plats i klassrummet. Många andra konkreta och lösningsorienterade förslag finns också i
Centerpartiets valmanifest.

Med åren har samtidigt min ödmjukhet inför frågorna kring hur utbildning också skapar klyftor
mellan människor ökat. I boken ”Mitt förnamn är Ronny” beskriver professorn Ronny
Ambjörnsson sin livsresa från arbetarmiljö i Göteborg till upphöjd position vid universitet.
Där beskrivs föräldrarnas känsla av att ha mist sitt barn till ett liv och värderingar föräldrarna
ibland har svårt att förstå.

Men där beskrivs också föräldrarnas stolthet och glädje över Ronnys väg genom livet. Och alla
vi som lever nära dessa livsresor vet också att de barriärer utbildning skapar också går att
övervinna, så länge ödmjukhet och en sund nyfikenhet på andra människor också finns där.
Landsbygden, liksom resten av Sverige, behöver en blandning av människor med olika bakgrund.
Med gemensamma ansträngningar och klok politik kommer vi också att nå dit!

Lars Vikinge (C), borgmästare och förstanamn på valsedeln till kommunfullmäktige i Linköpings kommun