Gärna våtmark - men inte här

Katrineholms kommun ska 17 maj fatta beslut om att gå vidare med att anlägga en våtmark på fem hektar jordbruksmark på Djulö gärde.

Det sker samtidigt som vi diskuterar svensk livsmedelsförsörjning, där Sverige endast är självförsörjande när det gäller spannmål, morötter och ägg. Vi ska alltså livnära oss på morotskaka, när vi inte kan handla med andra.

Det är ett skäl till att det är så viktigt att bevara all åkerjord som vi har. Åkerjorden behövs för att odla mat. Får du in villor i växtföljden är det omöjligt att bli kvitt dem och lika svårt blir det när åkern förvandlas till en mindre insjö med riklig växtlighet. För det är det som en våtmark handlar om och som presentationen av våtmarken på Djulö gärde ger sken av – ett område som är skapat för friluftslivets skull med stränder kantade av bryggor och fågelskådare.

Men det är inte riktigt det som är en våtmarks funktion. En våtmark idag ska hjälpa till med den naturliga reningen av vatten och förhindra att vattnet forsar ut i kringliggande sjöar. Särskilt viktigt har det blivit att bromsa flödena i klimatkrisens spår med förväntade skyfall och stora, hårdgjorda ytor eller konstgräsplaner, som inte har grusplanens magasineringsförmåga eller gräsytornas sätt att suga upp regnvattnet.

Och så skulle det mycket väl kunna bli i Katrineholm, om våtmarken inte anlades där det är bekvämt och lättgrävt mitt på åkern, utan förlades till något område som redan var mindre lämpligt att odla på. Centerpartiet är alltså inte motståndare till våtmarker i sig, rätt placerade är de naturliga miljövårdare som kan kompensera för människan ingrepp i de naturliga kretsloppen. Det borde inte vara omöjligt att placera våtmarken närmare Djulösjön och på andra sidan Laxmans väg.

Det finns fler tveksamheter med hela ärendet. Det lades fram med blixtens hastighet av Socialdemokraterna och Moderaterna i kommunledningen och utan förankring hos oppositionen eller i kommunikation med allmänheten. Djulö gärde är en viktig lunga och ett fint rekreationsområde för många katrineholmare. Det öppna landskapet är väl så lugnande som den finaste stadspark och det är inte någon tillfällighet att Djulö allé är ett mycket populärt promenadstråk.

Utöver den oförklarliga brådskan som kommunen haft att presentera våtmarken, så väcker Amazon Web services AB välvilliga ekonomiska medverkan frågetecken. Visserligen är drygt halva beloppet, 18 miljoner, anläggningsavgifter som företaget hade behövt betala ändå för hanteringen av kylvatten och dagvatten, men återstående del är ändå betydande. Kan det verkligen vara en tillfällighet att bidraget i tid sammanfaller med prövningen av den nya kraftledning som måste till för att försörja nyetableringen med elektricitet? Med vilken kraft kan kommunen fortsättningsvis agera för att ledningen ska dras så marksnålt som möjligt?

Det kan inte uteslutas att gåvan kräver motprestationer. På så vis är det inte någon ren affär.

Men viktigast ändå är att vi bevarar jordbruksmarken för kommande generationer. Åkermarken ska brukas, inte förbrukas!

Inger Fredriksson (C)
gruppledare och oppositionsråd i Katrineholm

(Artikeln har varit införd i Sörmlandsbygden 6 maj 2021)