Finns det mer asbest under mattorna?

Vad göms i kommunens verksamhetslokaler? Har det gjorts någon inventering av förekomster av asbest?
Det undrar Inger Fredriksson (C) i en interpellation till bygg och miljönämndens ordförande Christer Sundqvist (M).

Här följer interpellationen i sin helhet.

Vid kommunstyrelsens senaste sammanträde fanns ett informationsärende som rörde Vita huset (byggnaden som på sin tid inrymde Katrineholms Tekniska Skola, KTS). Vid omgörningen av lokalerna skulle en asbestsanering krävas, eftersom det fanns asbest under golvmattorna.

Asbest är ett samlingsnamn på flera mineraler som finns i naturen. Den dominerande asbestsorten är krysotil (vit asbest). Asbest har använts sedan en lång tid tillbaka på grund av materialets värdefulla tekniska egenskaper. Asbest har hög mekanisk hållfasthet och smidighet, tål höga temperaturer och har god ljud- och värmeisolerande förmåga, samt hög tålighet mot kemikalier. Asbest är förbjudet att använda i Sverige sedan 1982, men finns ofta kvar i äldre byggnader. Asbest har tidigare till exempel använts

• som brandskydd i stålkonstruktioner, ventilationsanläggningar och soprum
• som värmeisolering runt rör och i värmepannor
• som bullerdämpning och armering i skivor, kanaler och golvplattor
• i underskikt till plastmattor och även inuti plastmattor
• i fix och fog till kakel
• i färger och plaster. (Källa: Arbetsmiljöverkets hemsida)

Användningen av asbest i byggnader förbjöds alltså 1982. Ett antal verksamhetslokaler inom kommunen är äldre än så och det kan finnas ett större, underliggande problem.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till Bygg och miljönämndens ordförande Christer Sundqvist (M):

Har en inventering gjorts av förekomsten av asbest i kommunens verksamhetslokaler?

Vad framgick i så fall av denna?

Finns det någon plan för en sanering?

Katrineholm 18 februari 2025

Inger Fredriksson (C)