Motioner - Förslag
Ta fram en belysningsplan för kommunen
Just nu pågår ett arbete i kommunen med att byta ut, sätta upp ny och montera ned befintlig kommunal gatubelysning. Arbetet sker med utgångspunkt i ett nästan trettioårigt beslut tagit i en nämnd som sedan mer än tio års tid varit nedlagd. Mycket har hänt sedan beslutet togs. Gatubelysning syftar till att öka trygghet och säkerhet, vilka är två viktiga delar i en plats attraktivitet. I höst påbörjas arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen, i samband med det vore det därför lämpligt att ta fram en belysningsplan för kommunen som harmoniserar med nya översiktsplanen och den vision som finns för kommunen. Allt arbete som berör förändring av den kommunala belysningen ska ha sin utgångspunkt i belysningsplanen. Belysningsplanen bör också ta hänsyn till de synpunkter som kommit fram i de trygghetsvandringar som genomförts i kommunen. Belysningsplanen ska omfatta såväl traditionella gatlampor som platsanpassad belysning vid tunnlar, torg, hållplatser, lekplatser med mera som behövs för att öka tryggheten och minska antalet mörka offentliga platser. Belysningsplanen ska omfatta hela kommunen då gatlampor på landsbygden och i byarna kan vara nog så värdefulla för ökad säkerhet och trygghet som en rad gatlampor i ett av kommunens samhällen.
Med hänvisning till bakgrunden ovan yrkar jag att kommunfullmäktige beslutar:
-att kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en belysningsplan med utgångspunkt i kommunens vision och nya översiktsplanen med bäring på att öka tryggheten i kommunen.
-att belysningsplanen revideras minst en gång varje mandatperiod för att vara anpassad till den lokala samhällsutvecklingen.
Sara Sjödal (C), 2018-05-21
Utbilda hela organisationen för att upptäcka våldsutsatta kvinnor
Att utsätta en annan människa för våld i olika former såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt är olagligt och därmed straffbart. Vi har som samhälle gemensamt bestämt att detta är något som absolut inte är godtagbart, ändå pågår det hela tiden. Problemet är att detta våld till stor del sker utan att några anmälningar görs, vilket i sin tur ger förövaren möjlighet att fortsätta. På detta vis utvecklas ”första slaget” till systematiskt våld utan att samhället griper in. Mörkertalen är enligt Brottsförebyggande rådet särskilt stora vad gäller sexualbrott och våld i nära relationer. Vid en stor nationell studie, genomförd av Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK), konstaterades att 14 procent av kvinnorna uppgav att de utsatts för fysiskt våld och hot av en partner. Det är ungefär var sjunde kvinna. 20 procent av kvinnorna uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en partner. Det är var femte kvinna. Sju procent av kvinnorna uppgav att de utsatts för allvarligt sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner, det är ungefär var fjortonde kvinna.
Våldet i sig är fruktansvärt och straffbart men få tänker på de långsiktiga följderna för den som blivit utsatt. NCKs nationella studie som berördes ovan visade också på att det fanns starka kopplingar mellan våldsutsatthet och ohällsotillstånd som exempelvis psykisk- och fysisk ohälsa, riskbruk av alkohol och självskadebeteende. Oavsett under vilken period i livet övergreppen skett satte det tydliga spår i form av ohälsa.
Kommunens anställda möter i sitt arbete många kvinnor och statistiken talar för att flera av dessa kvinnor är våldsutsatta utan att någon reagerar. Verksamheter som möter människor i olika situationer har därför ett ansvar att försöka fånga upp kvinnor inom det stora mörkertalet för att erbjuda den hjälp som är möjlig att få. Det är ett gemensamt ansvar vi alla har. För att detta ska vara möjligt behövs grundläggande kunskap, hos kommunens alla medarbetare och förtroendevalda. Ofta är det socialtjänst som utbildas i och har denna kunskap men för att kommunen ska bära sitt samhällsansvar krävs att hela organisationen har denna kunskap. Att se och kunna upptäcka signalerna är första steget för att hjälpa en våldsutsatt kvinna ur sin situation.
Med hänvisning till bakgrunden ovan föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar:
-Att för alla kommunens medarbetare som saknar utbildning inom området genomföra NCKs Webbkurs om våld.
-Att utbildnings- och diskussionstillfällen ordnas för kommunens förtroendevalda kopplat till genomförande av NCKs Webbkurs om våld.
Sara Sjödal (C) 8 mars 2018
Agenda 2030 i Tierp!
Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
SKL konstaterar under rubriken Agenda 2030: ”Kommuner, landsting och regioner är viktiga aktörer i genomförandet av agendan. Ni genomför politiken och förändrar samhället, är länken mellan medborgare och beslutsfattare och är de mest lämpade att förena de globala målen med verkligheten på lokal nivå.”
Det är nu hög tid för Tierps kommun att börja arbeta med Agenda 2030. Ska kommunen på ett trovärdigt sätt leva upp till sin vision behövs ett aktivt och systematiskt arbetssätt med Agenda 2030. I visionen slås fast att: ”Tierps kommun ska vara en föregångare i omställningen till ett hållbart samhälle. Varje beslut ska vägas mot dess påverkan på den ekonomiska, ekologiska och sociala utvecklingen. Alla kommuninvånare ska ha möjlighet till ett gott liv, samtidigt som kommunen ser till att även kommande generationer ges den möjligheten.”
Sedan Agenda 2030 antogs har jag inte i något sammanhang sett att Tierps kommun påbörjat ett sådant systematiskt arbetssätt eller på annat sätt lyft Agenda 2030. Då visionen fastslår att kommunen ska vara en föregångare inom området förvånar det mig mycket. Bara genom att ta del av SKL:s material kan jag konstatera att många kommuner redan kommit långt i sitt Agenda 2030 arbete.
För att bidra till det åtagande Sverige gjort i Agenda 2030 krävs handlingskraft, hållbarhetsarbetet kan inte vänta och skjutas på framtiden. Jag vill kunna vara stolt över att Tierps kommun verkligen är en föregångare inom området, men då krävs att arbetet startar NU. Jag hoppas därför på en mycket skyndsam hantering av min motion, och yrkar:
Att en tillfällig beredning tillsätts för att utarbeta riktlinjer för kommunens Agenda 2030 och hur man medvetandegör och utbildar så väl medborgare som kommunens medarbetare.
Att uppdra till den tillfälliga beredningen att utarbeta en checklista för Agenda 2030 som skall finnas med i kommunens alla beslutsunderlag. (jmf barnchecklistan).
Att beredningen tillsätts snarast, för att kunna leva upp till kommunens vision.
Anna Ahlin (C), 2018-02-26
Stoppa Telias nedsläckning av kopparnätet!
Telia informerar att nedsläckningen av kopparnätet kommer ske i Tierps kommun enligt inklippt tabell. Kommunstyrelsen har informerats vid ett flertal gånger om det aktuella läget vad gäller utbyggnaden av fibernätet i kommunen. Centerpartiet har länge varit oroliga för att fibernätet inte byggs ut i den takt som varit tänkt från början och att målet att 90% av kommunens hushåll ska ha erbjudits fiberanslutning 2020 inte kommer nås.
För att tala klarspråk, nu brinner det i knutarna ordentligt och kommunen måste agera för att hålla situationen under kontroll till dess att fibernätet är utbyggt. Kommunen kan inte acceptera den försämring av tillgång till telefoni och snabba bredbandsuppkopplingar som en nedmontering av kopparnätet innebär utan att det finns ett alternativ till fiberanslutning. Görs inget riskerar många drabbas av otillräcklig kapacitet i internetuppkopplingen som begränsar kommuninvånarnas företagande, bank- och myndighetsärenden, studier, kulturutbud, sociala nätverk med mera. Framförallt gäller detta utanför tätorterna, i vilka fibertillgången oftast är god.
Centerpartiet accepterar inte att stad ställs mot land, kommunen måste agera skyndsamt.
Med hänvisning till bakgrunden ovan yrkar vi att kommunfullmäktige beslutar:
-att kommunstyrelsen ges i uppdrag att skyndsamt och kraftfullt agera för att stoppa Telias nedsläckning av kopparnätet i områden där tillgången till bredband via fiber ännu inte är säkrad.
Sara Sjödal (C) Lotta Carlberg (C), 2017-02-06
Starta ett ungdomsråd – på riktigt!
Många försök har gjorts med att starta ”ungdomsråd” i vår kommun. Efter ett tag har satsningarna klingat av och råden har försvunnit.
Jag ser att dessa satsningar haft två grundläggande orsaker till att på förhand vara dömda att misslyckas med sin överlevnad.
- Representanterna i råden har varit personligt tillsatta. Det innebär att representanterna snabbt växer ur sin roll som ungdom och lämnar rådet, söks inte nya representanter aktivt dör rådet ut.
- Missbedömning av ungdomars engagemang. Råden har i huvudsak haft en koppling till Kultur och Fritids verksamhet och därmed inte behandlat det spektra av frågor som berör barn och ungdomar. Ungdomars engagemang för frågor som berör deras vardag utöver fritiden har inte givits utrymme. Det har heller inte funnits en tydlig koppling mellan råden och den beslutande politiken.
Jag anser att Tierps kommun bör starta ett Ungdomsråd, med utgångspunkt i hur våra andra råd är organiserade. Vitsen med ett formellt Ungdomsråd, jämbördigt med våra andra råd, är att det blir ett råd med barn- och ungdomsrepresentanter, politiker, berörda tjänstemän och protokollförda möten samt ett forum för informations- och diskussionsutbyte åt båda håll i alla frågor som berör barn och ungdomar. Att lyfta rådet till att beröra mer än bara barn och ungdomars fritid är en vinna-vinna situation. Barn och ungdomar får en stark röst, det går inte att ducka för det som finns protokollfört. Samtidigt som verksamhet och politik får ett värdefullt forum att inhämta kloka synpunkter och bra idéer från, i alla typer av frågor, på ett tidigt stadium.
För att säkerställa en flexibilitet och en ständig påfyllnad av representanter i ungdomsrådet bör inte representanterna utses personligen. Istället tilldelas platser till olika organisationer som själva ansvarar för att skicka en representant, det kan vara samma representant som då återkommer eller olika varje gång, det är upp till respektive organisation att avgöra vad som passar bäst.
Med hänvisning till bakgrunden ovan yrkar jag att kommunfullmäktige beslutar:
-att kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram och föreslå kommunfullmäktige en struktur för ett ungdomsråd, jämbördigt de andra råden.
-att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda och föreslå kommunfullmäktige vilka organisationer som ska tilldelas platser i rådet.
Sara Sjödal (C), 2017-02-02
Bjud in ungdomarna i Tierps kommun till kommunfullmäktige
Vid ett möte på Hälsohuset/Ungdomsnätverket och projektet - "Ung och ingenting?" under hösten 2016 träffade jag och flera andra politiker ungdomar med massor av bra idéer. Det framgick tydligt att de känner sig utanför politiken. De tyckte att politiken är både fyrkantig och stelbent samt svår att påverka. De sa även att de inte vet var de ska vända sig om de kommer på saker de vill ändra på.
Nya idéer och frågor finns i överflöd hos Tierps kommuns ungdomar. Många känner att de inte får gehör för sina idéer då det ofta kan ta ett bra tag att genomföra och vid det laget så har nya idéer redan vuxit fram.
Vi behöver bli bättre på att möta ungdommar och ta tillvara på deras ideer som många gånger är mycket bra och kreativa. Det är också viktigt att man känner samhörighet med den plats man växer upp på och vi behöver fler unga människor som engagerar sig politiskt. Ett sätt att känna sig mer delaktig är att vara med påverka och att bli lyssnad på. Då gäller det att vi som finns i politiken öppnar upp fler kanaler för det.
Med anledning av ovanstående föreslår jag:
-Att särskilt bjuda in ungdomar vid ett kommunfullmäktigesammanträde per år.
-Att det utarbetas ett arbetsmaterial för att kunna ge en kort information om hur kommunens politiska organisation fungerar, bland annat vilka utskott som finns och vad de olika utotten arbetar med. Vad kommunstyrelsen arbetar med samt hur ett kommunfullmäktige går till.
-Att nyttja allmänhetens frågestund till att låta ungdomarna ställa sina frågor och berätta om sina idéer.
Lotta Carlberg (C), 2017-02-02
Interpellationer - Frågor
Varför följer TKAB inte lagen om offentlig upphandling?
Förvaltningsrätten har just fällt sin dom: Tierps kommunfastigheter AB har gjort sig skyldiga till lagbrott genom att inte utlysa en upphandling offentligt som gällde ombyggnation av Vegahallen. En ombyggnation som kostar ungefär 35 miljoner. Bötesbeloppet är 2,5 miljoner kronor. Domen är rättvis eftersom lagen om offentlig upphandling, LOU, ska följas då den säkerställer att värdefulla skattekronor används på bästa vis och att det inte ska finnas möjlighet till korruption och utestängande av intresserade leverantörer.
LOUs syfte är att säkerställa att våra skattekronor används på bästa vis, att utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns samt att säkerställa att upphandlingar görs affärsmässigt. Vid offentlig upphandling måste därför principerna om likabehandling och icke-diskriminering, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande beaktas. Många krångliga ord men de betyder helt enkelt att LOU säkerställer att allt går schysst till och att skattemedel används på bästa vis. Öppenhet, ordning och reda. Nu har förvaltningsrätten fastslagit att det kommunala bolaget inte följt lagen om offentlig upphandling.
Med anledning av bakgrunden ovan frågar jag ordförande i Tierps kommunfastigheter AB och AB Tierpsbyggen:
-Vem betalar böterna, blir det höjda hyror för alla eller läggs allt på kultur och fritid?
-Tillkommer det ytterligare kostnader för rättegångskostnader kopplat till domen, i så fall hur stora?
-Finns fler byggprojekt beställda utan att LOU tillämpats trots att lagen kräver det inom Tierps kommunfastigheter och AB Tierpsbyggen?
Sara Sjödal (C), 2018-03-14
Finns kostnadstäckning eller används Tierps kommuns skattemedel?
Att Högbergsskolan arbetar aktivt med att erbjuda lokala profiler inom såväl idrott som estetisk verksamhet är bra. Det kan vara en viktig pusselbit i att såväl stötta de enskilda individerna i sin personliga utveckling som att ge ett välkommet avbrott i den tuffa skolvardagen när ett av ämnena på schemat ett par timmar i veckan består av undervisning i det personliga fritidsintresset. Denna möjlighet anses vara så välkommen av eleverna att ungdomar från andra kommuner väljer att läsa på Högbergsskolan. Fler elever ger underlag för att kunna erbjuda fler utbildningar och inriktningar inom dem, det gynnar alla elever vid Högbergsskolan. Men hur mycket får de lokala profileringarna kosta? Det måste finnas en balans mellan intäkter och kostnader annars riskerar eleverna att hamna i en situation där ordinarie gymnasiestudier sker i större grupper, schemastrul, ökad andel vikarier samt i värsta fall lärarlösa lektioner då vikarier ej sätts in. Detta är absolut inte önskvärt för att bygga attraktionskraft.
I utskottet Barn och Ungdom har vid flera tillfällen frågan lyfts från oss i oppositionen om vad de olika profileringarna kostar, svaret har enstämmigt varit att det inte är politikens uppgift att besluta om de lokala profileringarna samt att eleverna från andra kommuner ger tillräckliga intäkter.
Enligt min bedömning är vårterminens kostnader för crossprofileringen mycket höga. Hyra för en crosshall som ännu inte är klar, 300 000 kr, dessa kronor kanske kommunen kan kräva tillbaka när kontraktet nu är rivet. Hyra av utomhuscrossbana garage m.m., 80 000 kr. Resan till Spanien borde hamna på ca 10 000 kr per elev (43 st), lågt räknat 400 000 kr. Subventionering av hyra i elevboende 1500 kr/mån. samt en hyresfri månad (10-mån.hyra) 36 elever á 12 000 kr, 432 000 kr. Inköp av arbetsfordon ger drift-, service- och avskrivningskostnader, per halvår uppskattningsvis 35 000 kr. Till det kommer kostnader för heltidsanställd crossinstruktör samt crossintsruktörskonsult på 60%, gissningsvis 300 000 kr per termin, kanske mer. En totalkostnad under våren på uppskattningsvis minst 1,5 miljoner, 1,2 miljoner ifall kommunen har rätt att få tillbaka redan betald hyra enligt kontrakt för crosshall.
36 elever från annan kommun ger periodiserade intäkter för vårterminen på cirka 1,8 miljoner. Utav dem går ungefär 270 000 kr direkt bort i form av skolmat, skolhälsovård, lärverktyg och administration. Kvar finns ca 1,5 miljoner i periodiserade intäkter för våren som ska ställas mot de motsvarande kostnaderna på minst 1,2 miljoner. Det finns då i bästa fall 300 000 kr över till de 36 elevernas ordinarie gymnasieprogramsundervisning och lokalkostnader under vårterminen. Enligt de beräknade interkommunala kostnaderna kostar detta ca 35 000 kr per elev och termin, lite varierande beroende på program. Det går inte ihop, det fattas minst 1,2 miljoner under vårterminen. Vem betalar?
Att erbjuda profileringar inom de gymnasieprogram som erbjuds på Högbergsskolan kan skapa attraktionskraft men också innebära ekonomiska risker som har stor ekonomisk påverkan på såväl kort som lång sikt. Denna process borde politiken vara delaktig i för att kunna göra de prioriteringar som behövs utifrån den samlade helhetsbedömningen vad gäller ekonomi och inriktning för att skapa långsiktig ekonomisk hållbarhet.
Med anledning av bakgrunden ovan frågar jag ordförande i utskottet Barn och Ungdom:
-Kommer de höga kostnaderna för lokal crossprofilering vid Högbergsskolan 2018 leda till besparingsåtgärder/förändringar som berör eleverna vid Högbergsskolan eller har denna kostnad redan räknats in i budgettilldelningen för 2018?
-Hur länge har verksamheten förbundit sig att erbjuda crossprofil i form av tecknade kontrakt, och i så fall vilka kontrakt är tecknade och vilka planeras att nytecknas?
-Kommer det att bli aktuellt för politiken att besluta om vilka profilinriktningar som ska erbjudas på skolan i framtiden sett till attraktionskraft, möjligheter, risker och ekonomiska konsekvenser?
Sara Sjödal (C), 2017-12-15
Har 90% av kommunens hushåll blivit erbjudna fiberanslutning inom fyra år?
2013 skrev Tierps kommun avtal med Lidén Data Gruppen att 90% av kommunens invånare skulle erbjudas fiber anslutning. 2020 skulle hela projektet stå klart. Det skulle vara lika lätt att få fiberanslutning i de större orterna som på landsbyggden. Idag ser vi att flera aktörer har börjat projekterat i de större orterna i kommunen. Det har även börjat grävas på flera ställen. De som nu bor på landsbyggden utanför de större orterna i kommunen börjar bli oroliga att de inte kommer att bli erbjudna Fiberanslutning. Det är billigare för fiberföretagen att gräva när ett större antal hushåll ligger på samma gata än när det är upp till en kilometer till närmsta granne.
Tiden tickar iväg. Många fastighetsägare känner sig oroliga att de inte kommer att bli erbjudna fiber. Många frågor som jag får är: Måste vi bilda en förening? Vad händer om de inte vill gräva till min fastighet? Varför får vi ingen information?
Om vi vill och menar allvar med att hela Tierps kommun ska leva så är det en förutsättning att vi även ger landsbygden bra utvecklingsmöjligheter. Och där är tillgången till ett väl utbyggt bredband en viktig basinfrastruktur.
Med andledning av ovanstående vill jag fråga:
- Kommer 90% av kommunens fastighetsägare att bli erbjudna fiberanslutning innan 2020?
- På vilket sätt följer kommunen utvecklingen när det gäller att fastighetsägare erbjuds fiberanslutning så att utbyggnaden sker enligt plan?
- På vilket sätt kan kommunen hjälpa till, alternativt ge råd, till fastighetsägare så att målet för 2020 uppnås?
Lotta Carlberg (C), 2016-06-13
Frågor - Frågor av enklare slag
Finns tillräcklig kapacitet att förse lantbruket med färskvatten om krisbehov uppstår?
Just nu råder extrem torka. En av följderna är foderbrist inom lantbruket som allvarligt hotar den svenska livsmedelsproduktionen då effekterna av utslaktning är långsiktiga. Om torkan håller i sig riskerar det även bli vattenbrist på många djurgårdar. Finns det vid en sådan nödsituation tillräcklig kapacitet som täcker hela kommunen för att tillhandahålla färskvatten till kommunens lantbrukare som är beroende av färskvatten i sin produktion av livsmedel? Räcker det kommunala vattnet? Finns tillräckligt många tankbilar? Kan färskvatten levereras till aktuella lantbruk inom någon timme från det att akut läge uppstått? Har kontakt tagits med LRFs kommungrupp för att ta fram en krisplan för att säkra vattentillgången?
När brunnen sinar på en djurgård är det ren katastrof. Förutom drastiska åtgärder vad gäller att minska djurens lidande innebär det en ekonomisk katastrof på grund av kvalitetsproblem då en mjölkgård inte har tillgång till rent vatten för disk av mjölkutrustning.
Jag konstaterar att Tierps kommun hade behövt ha en nödvattenplan. Nu finns ingen sådan och då behöver den specifika frågan om vattentillgång för den lokala livsmedelsproduktionen lyftas. När brunnen sinar på ett lantbruk handlar det om mycket stora volymer rent vatten som snabbt ska fram. Är kommunens krisberedskap rustad för att möta torkan som nu råder?
Med anledning av bakgrunden ovan frågar jag kommunstyrelsens ordförande:
-Finns tillräcklig kapacitet att förse kommunens lantbrukare med färskvatten om en krissituation uppstår?
-Kommer en nödvattenplan för Tierps kommun att tas fram?
Sara Sjödal (C), 2018-07-09
Blir det fiberutbyggnad i hela kommunen till 2020?
2013 skrev Tierps kommun avtal med Lidén Data Gruppen att 90% av kommunens invånare skulle erbjudas fiber anslutning. År 2020 skulle hela projektet stå klart.
Nu är det bara 1½ år kvar till år 2020. Både Lidén Data och andra aktörer har börjat på flera olika ställen i kommunen men det är långt ifrån klart. Flera byar på landsbygden har inte ens blivit tillfrågade om fiberdragning till sina hushåll.
Telia har påbörjat arbetet att plocka ner kopparnätet på flera ställen i vår kommun.
Mobilt bredband fungerar inte till 100 % i hela Tierps kommun. Många av våra kommuninvånare är frustrerade att det går så långsamt och de vet inte heller om de någonsin kommer att bli tillfrågade om fiber till hushållet.
Med anledning av ovanstående frågar jag därför:
- Hur fortgår fiberutbyggnaden i Tierps kommun?
- Hur ser det ut på de ställen där Telia plockat ner kopparledningarna, kommer de att få förtur till att få fiber indraget?
- Kommer 90 % av Tierps kommuns invånare att bli erbjudna fiber innan 2020? I så fall, vilka 10 % blir utan?
Lotta Carlberg (C), 2018-06-08
Nedsläckning av landsbygden enligt ett 30 år gammalt beslut, är det rimligt?
Just nu pågår ett arbete med att byta ut, sätta upp ny och plocka bort gatubelysning runt om i kommunen. Att gamla lampor och stolpar byts ut till nya är bra. Att se över belysningsstrukturen i kommunen är också bra för att upptäcka nya platser som behöver belysas. Problemet uppstår när befintlig belysning plockas ned utan att ersättas med ny i enlighet med ett beslut fattat 1989.
Med anledning av bakgrunden ovan frågar jag kommunstyrelsens ordförande:
-Hur är det möjligt att gatubelysning på landsbygden nu monteras ned med bakgrund i ett nästintill 30 år gammalt beslut?
-Finns det fler beslut som legat och väntat i mer än fem år på att verkställas, i så fall vilka?
Sara Sjödal (C), 2018-05-21
Finns det planer på att åtgärda brister i den politiska styrningen?
Sedan en tid tillbaka monterar kommunen ned delar av gatubelysningsnätet på landsbygden med en hänvisning till ett beslut fattat 1989.
Att ett beslut verkställas först nästan 30 år efter att det fattats låter högst orimligt. Hur kunde det bli så här? Att demokratiskt fattade beslut hamnar i malpåse och verkställs först efter nästan 30 år kan inte vara en slump. Uppenbarligen finns det en möjlighet i vårt lokala politiska styrsystem att fattade beslut ej blir verkställda förrän efter 30 år, det är allvarligt. Det är att kortsluta demokratin.
Med anledning av bakgrunden ovan frågar jag kommunstyrelsens ordförande:
-Vilka åtgärder kommer du vidta för att täppa till luckan i det politiska styrsystemet för att det inte ska vara möjligt att politiskt fattade beslut ska kunna undgå att verkställas inom rimlig tid efter att de fattats?
Sara Sjödal (C), 2018-05-21
Vem beslutar om framtiden för Hållnäs skola?
I media har det tydligt framgått att Hållnäs skola saknar behöriga lärare till hösten. Ordförande i Utskottet Barn och Ungdom, Kenneth Gunnarsson, uttalar sig i UNT: – Som läget är i dag har vi inga sökande till de tre lärartjänsterna på skolan. Det gör att det kan bli aktuellt att diskutera en nedläggning, men ännu är inga beslut fattade.
Hållnäs skola har ett mycket högt värde för Tierps kommuns attraktivitet. Skolan på Hållnäshalvön rymmer också Naturskolan som är en verksamhet med mervärde för alla skolor. Lokala landsbygdsskolor i Tierps olika delar av kommunen är en stor drivkraft för att barnfamiljer ska välja att etablera sig i just vår kommun. En skola är i allra första hand till för eleverna och ska givetvis erbjuda alla elever samma möjligheter. Utifrån kommunens attraktivitet finns ytterligare anledningar att agera för skolans fortsatta framtid. Om så krävs, sätta in extra resurser via ombudgetering och fundera på nya lösningar.
Nu måste kommunen agera och verkligen tänka nytt. Hur kan Tierps kommun skapa så pass attraktiva tjänster att behöriga lärare söker? Att rekryteringen inför höstterminen lyckas är avgörande för Hållnäs skolas framtid, då måste alla möjligheter utredas. Nu när kommunen står inför faktum finns två vägar – ge upp skolan och centralisera eleverna till Skärplinge eller tänka framåt och satsa för att skapa framtidens lärartjänster. En utveckling som sedan kan spridas till övriga skolor och på det viset säkra lärarkompetensen då problematiken med att få behöriga sökanden inte är unikt för Hållnäs skola. I det fall nedläggningshotet blir verklighet till följd av att kommunen inte lyckas skapa tillräckligt attraktiva lärartjänster uppstår följdfrågan, vilken skola står näst på tur att avvecklas?
Med anledning av bakgrunden ovan frågar jag ordförande i utskottet Barn och Ungdom:
- Fortgår processen med att ta fram en lösning på att finna behöriga lärare genom att omforma tidigare utlysta tjänster för att öka attraktiviteten?
- Kommer beslut angående Hållnäs skolas framtid tas i Tierps kommunfullmäktige? I så fall när är det inplanerat att beslut ska tas?
Sara Sjödal (C), 2018-04-04
Varför används dricksvatten vid blötläggning innan sandupptagning?
Den stenaste månaden har gatorna i Tierp, Karlholm, Skärplinge mfl sopats rena från sand och grus. Innan sand och grus tas upp blötläggs gatorna så att det inte dammar.
Varje lastbil tar tio kubik vatten och det blir några vändor per dag.
Tierps kommun har bra med grundvatten just nu men varför slösa med dricksvatten när vi har haft en mycket torr vår.
-Varför används driksvatten för att blötlägga våra gator i Tierps kommun?
-Varför används inte renat dagvatten eller vatten från Tämnar ån/Dalälven?
Lotta Carlberg (C), 2017-06-08
Vad gör vi åt farliga vägar i kommunen?
I Tierpskommun finns det flera farliga vägar där barn går eller cycklar på som är både smala och saknar trotoarer.
Vägen mellan Läby och Bergby i Vendel är det idag tillåtet att köra 70 på.
Vägen går igenom flera byar med farliga utfarter. Många barn både går och cyclar på denna väg till och från skolan men även på fritiden.
Vägen genom bruket i Tobo är en annan farlig väg. Här kan knapt två bilar mötas. En lastbil och en bil kan definitivt inte mötas. Här går och cyclar det barn i vägrenen.
Tegelsmoravägen i Örbyhus är både smal, krokig och saknar trotoarer.
På denna väg går och cyckar många när de ska ta sig från stationen till idrottsplatsen Örbyhus IP. Skyltningen om alternativ väg till idrottsplasten är dålig och sitter fel.
Detta är bara ett axplock av alla de vägbitar i kommunen som är farliga för cycklister och gångtrafikanter.
Fråga:
-Hur samarbetar Tierpskommunen med trafikverket för att inventera farliga vägar i kommunen?
-Hur kan Tierpskommun påverka trafikverket som äger några av de farliga vägarna i vår kommun att skylta bättre, ändra tillåten hastighet mm?
Lotta Carlberg (C), 2017-02-22