Att bygga i trä för klimatets skull

Vi pratar ofta och mycket om klimatpåverkan. Det är motiverat! Ett förändrat klimat påverkar alla och på många olika sätt. För det mesta negativt. Det är också en fråga för alla länder. Smältande isar leder till översvämningar. Torka drabbar produktionen av livsmedel och skadegörare på växterna brer ut sig. Många fler exempel finns. Bortom horisonten kan vi ana att det också leder till global politisk oro. Det är angeläget att hitta metoder för att bromsa denna utveckling. (Upplands Nyheter 27/10-2017)

Ett sätt är att använda mer trä i byggprocessen.

Vi bor i ett land med stora skogsarealer. Vi har en effektiv skogsindustri och istället för att kasta avundsjuka blickar på grannlandets olja borde vi istället känna trygghet och stolthet över de enorma förnybara resurser som våra skogar utgör. På 1990-talet fanns i svenska skogar ca 1,5 miljarder skogskubikmeter (skm3). Nu kan vi räkna till 3 miljarder skm3, en fördubbling som imponerar. Men ännu mer imponerande är att under tiden sedan 90-talet har samtidigt 6 miljarder skm3 avverkats. Tala om förnybart!

Men vi har ju betongen som byggmaterial. Ja visst. Till vissa funktioner är den oöverträffad som i grundkonstruktioner och olika typer av fundament. Men betongens miljöpåverkan är betydligt större än träets. Tillverkningen av cement, som ju ingår i betong, genererar stora mängder av växthusgasen koldioxid (CO2). Virkets CO2-innehåll kan däremot ligga bevarat och bundet i hundratals år tills det eldas upp eller ruttnar bort och under dessa århundraden har det på de ursprungliga arealerna vuxit upp ny skog som genom fotosyntesen bundit upp ytterligare kol.

Vi borde radikalt öka byggandet i trä av just klimatskäl. I linje med detta pågår ett utvecklingsarbete inom träbyggandet för att anpassa teknik och material till behovet av flervåningshus. Ett skogligt särintresse påstår någon att det är. Men det är precis det motsatta, det är ett allmänt intresse att låta fotosyntesen binda upp mer kol för att begränsa uppvärmningen av jordklotet. Och på köpet får vi ökad sysselsättning och ökat välstånd.

Vad har då detta med Region Uppsalas verksamhet att göra? Jo, i regionen bedrivs en betydande byggverksamhet, inte bara i form av Framtidens Akademiska och andra liknande storprojekt. Ute i regionen behövs exempelvis vårdcentraler av olika slag. Dessa byggnader har en storlek som passar utmärkt för trä.

Region Uppsala bör vara det goda exemplet på hur en offentlig aktör, genom att bygga mer i trä, kan gå före i kampen för att reducera utsläppen av växthusgaser.

Per Norstedt (C)

Ledamot i Fastighets- och servicenämnden samt ersättare i regionfullmäktige, Region Uppsala