Dags att tänka bort SJ?
Vi som regionala företrädare har ett ansvar för att den vardagliga pendlingen fungerar. UNT 28/12-2017
Pendling och inte minst pendling mellan Uppsala län och Stockholms län engagerar. Under en följd av år har en mängd initiativ tagit för att underlätta för människor att resa till arbete, studier och fritidsintressen över länsgränsen. Under Alliansens tid fick vi bland annat SL:s pendeltåg förlängt till Uppsala och gemensamma biljetter UL/SL. Vi tog också besluten om att utveckla regionaltågstrafiken i Mälardalen tillsammans med Stockholms, Västmanland, Sörmland, Örebro och Östergötland – det som nu utvecklats till Movingo och Mälartåg.
Allt detta skedde i bred politisk enighet, där också Socialdemokraterna i dåvarande Landstinget i Uppsala län bidrog konstruktivt i arbetet. Efter valet har arbetet fortsatt med ytterligare gemensamma lösningar och vi har nu fått ett gemensamt sammanhållet system för pendlingsbiljetter i Mälardalen i form av Movingo.
Utgångspunkten har hela tiden varit att bidra till utveckling och tillväxt. Att underlätta pendlandet, samtidigt som ambitionen har varit att belastningen på miljön ska minska och risken för trängsel och köer ska hållas tillbaka. Det finns de som behöver bilen och kommer att behöva bilen, men för alla andra ska kollektivtrafiken vara det bästa valet.
Från Uppsala län har vi hela tiden sett det som positivt att det finns kommersiella företag som kör trafik som också bidrar till möjligheten att resa i vardagen till arbete, studier och fritidsintressen. I praktiken har det handlat om det av staten helägda SJ. En stor fördel har varit att linjer som i huvudsak haft en uppgift för mer långväga resenärer kunnat användas av pendlare. Det gäller inte minst de tåg som passerar Uppsala mot bland annat Gävle och Dalarna.
Tyvärr har detta nu ändrats. SJ har sagt nej till giltighet för Movingo på den så kallade Ostpendeln från Östergötland upp till Gävle, något som fått kraftigt negativa effekter inte minst för resande från Tierp. Från oktober har man också valt att krångla till det för resenärerna genom att inte acceptera att Movingo ska gälla på de tåg mellan Uppsala och Stockholm där TiM-biljetter tidigare gällt. Detta samtidigt har man haft mycket stora fordonsproblem, något som lett till en oacceptabel trängsel på de tåg där Movingo gäller.
SJ tar sina egna beslut och har att förhålla sig till det uppdrag företaget har från sin ägare staten. Men vi som regionala företrädare har också att förhålla oss till våra uppdragsgivare – medborgarna i Uppsala län och övriga delar av Mälardalen. Vi har ett ansvar för att den vardagliga pendlingen fungerar.
Det är redan nu dags att fundera över nästa steg. Hur vi ska ge bättre möjligheter för medborgarna att resa i vardagen till jobb och studier i hela Stockholm-Mälardalen i början av 2020-talet. Hur vi får ett system som hänger ihop smidigt med buss, pendeltåg och regionaltåg. Där det är enkelt att pendla från Tierp till Flemingsberg och från Uppsala till Stockholm.
En av de viktigaste frågorna är om det är dags att helt tänka bort SJ som en betydande del av lösningen för det vardagliga resandet i regionen. Vi kommer tillsammans i Mälardalen ha tillgång till fordon för att själva kunna upphandla driften av den regionala trafiken, och så kommer det att bli med den storregionala tågtrafiken söder om Mälaren.
Om det inte är så att det finns några vinster, till exempel möjlighet för regionala pendlare att också använda mer långväga tåg, är det kanske bäst för pendlarna att trafiken faktiskt beställs och styrs av dem som i först hand tänker på att få vardagen att fungera för de regionala pendlarna. Självklart kan SJ då fungera som entreprenör, precis som man tidigare varit när det gäller SL:s pendeltåg och Upptåget.
Det är långtifrån min förstahandslösning, tvärtom har jag alltid sett en fördel i den kommersiella trafiken, men hösten erfarenheter visar att det kanske blir nödvändig att tänka bort SJ för att få en fungerande vardag för alla pendlare.
Johan Örjes
regionråd (C)