Från årsskiftet blir landstinget region. I praktiken innebär det att en del av de uppgifter som hittills har sköts av Regionförbundet i Uppsala län, en samverkansorganisation mellan länets kommuner och landstinget, nu sköts av Region Uppsala. I praktiken är det det gamla landstinget, men med större ansvarsområde. Dessutom en del nya mötesplatser för att även fortsättningsvis garantera att kommunernas synpunkter får genomslag.
Det sista regionförbundet gjorde innan det upplöstes var att anta en regional utvecklingsstrategi. Det är ett dokument som skissar på de stora dragen i länets utveckling i ett perspektiv fram till 2050.
En viktig del i strategin är bedömningen att Uppsala län kommer att växa mycket kraftigt fram till 2050 – mellan 123 000 och 173 000 fler kommer att bo i länet då. Vad som också är tydligt är att all denna befolkningsökningen inte kommer att ske i de största städerna. Ungefär 30 procent av de nya invånarna kommer att bosätta sig utanför kommunhuvudorterna – på landsbygden eller i mindre tätorter.
Totalt handlar det om mellan 40 000 och 50 000 fler som kommer att behöva bostäder, vägar, vård, skolor och kollektivtrafik utanför kommunernas huvudorter. Det är en annan bild än den som verkar finnas i många samhällsplanerares huvuden, där det enda som ryms verkar vara staden och en fortsatt urbanisering.
En ökad befolkning på landsbygden och i de mindre tätorterna har många fördelar. Den grundläggande servicen finns redan, men risken för trängseleffekter är betydligt mindre. Det är enklare att expandera den lilla skolan med ytterligare elever eller fylla på ytterligare passagerare på den buss som är halvfull, än att klara samma utmaning i överfulla skolor och bussar i staden. Ska vi klara att möta denna utveckling krävs det ändå till delar ett förändrat synsätt.
1.Förstå att befolkningen också utanför centralorterna kommer att växa. Det betyder att efterfrågan på service kommer att öka, inte minska, i framtiden.
2.Lägg tid på att planera för en växande landsbygd. Om en tredjedel av befolkningsökningen sker på landsbygd och i mindre orter, kanske en tredjedel av planeringsresurserna också bör läggas på att underlätta den utvecklingen.
3.Räkna med att precis som en utbyggnad av staden kräver investeringar, behövs detta också för att landsbygden och mindre orter. Det handlar om allt från vatten och avlopp till cykelvägar och bredband.
4.Acceptera att bilen kommer att vara huvudtransportmedlet för dem som bor på landsbygden. Med en ökande andel elbilar kommer detta att vara ett mindre problem ur ett klimatperspektiv, men det kräver fortsatta satsningar på ett förbättrat vägnät.
5.Inse att det finns behov av ökad kollektivtrafik. Även om bilen ofta är huvudalternativet, behöver möjligheterna till kollektivtrafik förbättras för dem som bor på landsbygden.
Johan Örjes (C)
oppositionsregionråd