Mindre makt till staten

Förslaget om att få ordning på
Sveriges regionala organisation fortsätter. Idag bor mer än hälften av
svenskarna i tre län Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Tillsammans har
dessa tre län fem miljoner invånare. Resten av Sverige är indelat i 18
betydligt mindre län. Det säger sig själv det är betydligt svårare för ett län
som Uppsala eller Dalarna har göra sin röst hörd, än när någon av de tre stora
höjer sin röst.

Det förslag som nu presenterats om att bilda ett Svealands
län av de gamla länen Uppsala, Södermanland, Örebro, Västmanland, Gävleborg och
Dalarna ger oss tillsammans en lika stark röst. Vi har också mycket gemensamt,
inte minst när det viktiga infrastrukturstråk. Ytterligare två spår på
ostkustbanan mellan Uppsala och Stockholm (inte bara till Bergsbrunna) är
viktigt också för dem i Gävleborg och Dalarna som ska ta sig till Arlanda eller
Stockholm. E18 och Mälarbanan är viktig också för Örebro och Västmanland.

Vi kommer också att tillsammans få muskler för att kunna
hantera viktiga tillväxt- och näringslivsfrågor utan att alltid behöva vänta på
staten. Samtidigt är alla nog medvetna om att en viktig del för hela
Svealandsregionen är samverkan med Stockholm. I stort ett alla inser att en
sammanslagning med Stockholm inte är möjlig. Stockholm vill inte och staten
skulle aldrig släppa fram en så dominerande region i landet. Därför är det
viktigt att samverkan med Stockholms län fortsätter och utvecklas. Det är klart
att det kan underlättas av om det är två någorlunda jämnstora parter som
samverkar – både vad gäller befolkning och resurser.

Men ska den nya regionala indelningen genomföras behövs
också en ordentlig överföring av makt från staten till regionerna. Det går inte
längre att hävda att de är för små och svaga för att klara uppdraget.

Från Centerpartiet i hela den tilltänkta Svealandsregionen
har vi varit tydliga med att delar av det som idag beslutas av tjänstemän på
statliga myndigheter ska få en tydlig regional politisk förankring. Vi vill
till exempel se ett ökat regionalt ansvar för infrastrukturanslagen. Även när
det gäller delar av landsbygdsprogrammet anser vi att det bättre hanteras på
regional nivå, än av staten. Det samma gäller många andra frågor som rör till
exempel EU-stöd och program. Ett annat område där det borde vara möjligt att
lägga mer makt regionalt och mindre hos staten är arbetsmarknadspolitiken.

Bara när det blir mindre makt till staten kan de negativa
effekter som större avstånd innebär uppvägas med råge. Det är nog det som många
landshövdingar och före detta landshövdingar insett. De förstår att en
regionalisering av Sverige innebär mindre makt för staten. Och det gillar de
inte. Men det gör Centerpartiet!

Johan Örjes (C)

Oppositionslandstingsråd