Varför så stor läkarbrist

Enligt en kartläggning som Läkarförbundet gjort saknas det i dag 1 400
allmänläkare i Sverige. Hur kom det sig att vi har fått en så stor läkarbrist?

Primärvården har genomgått flera omorganisationer och det lades
nya arbetsuppgifter på allmänläkarna den ena (icke-medicinska) uppgiften efter
den andra. Det skulle samlas hälsodata, bedrivas socialvård, verkas för
jämställdhet och sexuell hälsa, informeras om alkohol, droger och tobak,
ordineras motion, hälsosam kost, arbetas mot fetma, utslagning och psykisk
ohälsa. Kort sagt, allt som gnisslade i folkhemmet skulle de arma allmänläkarna
smörja och sörja för. Plus förstås all den öppenvård som sjukhusläkarna inte
hade tid/ork/lust med. För att underlätta arbetet infördes nya ersättnings-,
It-, kvalitets-, lednings, -listnings-, rapporterings-, säkerhets- samt
uppföljningssystem. Kort sagt, man ”satsade” på primärvården. Dock inte i
form av pengar och läkare.

Hur blev resultatet? Allmänläkarnas antal i förhållande till folkmängden
ligger konstant eller sjunker, andelen allmänläkare i förhållande till
sjukhusläkare är lägre än någonsin. Primärvården är lika underdimensionerad,
underfinansierad och vakansplågad som någonsin. Ända skillnaden är att de som
en gång ”brann” för sitt yrke numera är ”utbrända”.

För att lösa bristen på allmänläkare behövs nya tag och det
måste ske på nationella nivå. Gör om vårdvalet så det kräver kontinuitet med
fast bemanning av specialister i allmänmedicin till minst 75 procent och ha
samma ersättningssystem i hela Sverige oavsett landsting med öppen redovisning
vad diagnoser, besök och annat ger i faktiskt ersättning så man kan budgetera
och driva verksamhet både offentligt och privat på rationella grunder.

Vi behöver flera mindre privat ägarledda vårdcentraler, det vill
säga där ägarna själva arbetar på vårdcentralen, kan också minska landstingens
beroende av hyrläkare. Det systemet fungerar alldeles utmärkt i Norge och
i flera länder i Europa.

För att minska behovet av hyrläkare kan vara att landstingen gör det mer attraktivt
för läkare att arbeta på de vårdcentraler som idag har rekryteringsproblem,
vilket kan handla om en kombination av arbetsuppgifter, arbetsmiljö och
anställningsvillkor i jämförelse med alternativa arbetsplatser för läkare. Om
vi satsar på allmänläkarna orkar de arbeta högre
procent. Idag är det många som jobbar deltid på grund av hög belastning. Om läkarna
som jobbar deltid skulle vilja går upp 10–20 procent skulle det ge en kraftig
ökning av bemanning på vårdcentralerna över hela landet. En annan effekt skulle
vara att minska behovet av hyrläkare och frigöra resurser att satsa på nya och
befintlig personal.

Centerpartiet
anser att ett annat sätt kan vara att underlätta för fler ägarledda verksamheter att etablera sig.

Aranka
Botka Ncomo (C )

Ledamot
i Uppsala Läns Landstingsfullmäktige och Vårdstyrelse