Riktade statsbidrag kan bli dyrt

Om lite mindre än fem månader är det val. Så klart ska alla partier profilera sig för att framstå från sin bästa sida. Regeringspartier brukar vara måna om att i dessa tider presentera riktade statsbidrag till enskilda satsningar kopplade till de frågor som hjälper bäst att lyfta deras politik. Men vad blir de ekonomiska konsekvenserna på lång sikt? (Upplands Nyheter 27/4-2018)

Ska vi då tacka nej till alla riktade statsbidrag? Nej det ska vi inte göra. Däremot bör det finnas en medvetenhet om att en tillfällig satsning med statliga pengar genererar en hel del administration. Först ska pengar sökas och sedan redovisas. Däremellan blir det en extrasatsning under en kort period. Men vad händer sedan? Oftast blir denna satsning permanent, en del av syftet med statsbidraget.

Det kluriga är att på förhand veta hur mycket ett riktat statsbidrag kommer kräva av framtida budgetutrymme när statsbidraget upphör. Regioner, landsting och kommuner har ett självstyre med ansvar för att producera välfärd och att bekosta den med skatteintäkter. För att få ut mest välfärd för pengarna behövs en långsiktig strategi, prioriteringar och ett ledarskap som hela tiden har den utstakade strategin i fokus. I den bästa av världar faller statsbidragen som manna från himlen då de ligger helt i linje med utstakad strategi. Sveriges landsting, regioner och kommuner ser väldigt olika ut, specifika utmaningar och möjligheter skiljer sig stort dem emellan. Att då lansera ett statsbidrag för en specifik satsning kommer inte passa alla, oavsett om det låter bra. I det fall regionen eller kommunen styrs av ett ledarskap med stort fokus på den strategi som ger långsiktig ekonomisk hållbarhet kommer omprioriteringar att behöva göras. Det krävs att avsteg tas från den ursprungliga strategin för att kunna genomföra satsningen enligt regeringens önskemål. Men oftast tas statsbidrag emot utan att dessa omprioriteringar görs, statsbidragen hamnar utanpå strategin istället. Det går bra så länge statsbidragen varar, när pengarna är slut fortsätter verksamheten med en utökad verksamhet som kräver resurser av det som regionen eller kommunen själv samlar in i form av skattemedel.

Just nu är det ekonomiska läget minst sagt kärvt på Akademiska sjukhuset. Budgeten räcker inte till för all den verksamhet som förväntas. Inför Sjukhusstyrelsens möte i maj ska en plan tas fram för hur ekonomin åter ska vara i balans. För att detta ska hålla långsiktigt måste det finnas en tydlig strategi annars blir det samma visa även kommande år. Det är därför viktigt att som en del i detta utreda de tidigare statsbidragens långsiktiga effekter. Hur har mottagandet av de riktade statsbidragen påverkat ekonomin? Allianspartierna lämnade in ett initiativ till Sjukhusstyrelsen i frågan vid aprilmötet. Frågan är om Sjukhusstyrelsen ställer sig bakom initiativet, så här i valtider när statsbidrag är extra välkomna och regeringspartierna är desamma som de som styr Region Uppsala. Kanske är frågan om de riktade statsbidragens ekonomiska effekter allt för stor och känslig för att diskuteras i valrörelsetider. Frågan är dock så pass viktig att den i så fall bör återkomma efter valet för att utredas och analyseras i politiska forum. Beslutsfattare av alla politiska färger behöver veta hur vi i framtiden på bästa sätt ska använda värdefulla skattekronor till att få mest möjliga välfärd. Först då har vi tillräckliga verktyg för att leda verksamheterna enligt de uppsatta strategierna och i ekonomisk balans.

Sara Sjödal (C), ledamot i Sjukhusstyrelsen och Regionfullmäktige