Var fjärde kvinna har under sin livstid någon gång varit utsatt för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld av en närstående. Tag en liten paus i julstöket och fundera på detta.

Var fjärde kvinna betyder att du som läser det här med stor sannolikhet antingen har drabbats personligen eller känner någon som har drabbats. Tror du inte på det? I så fall är det bara att gratulera men du ska veta att tystnadskulturen är stark. Kvinnorna skuldbeläggs både av sig själva och av sin omgivning.

För kvinnan är det många gånger enklare att förklara blåmärken med en spark av hästen än att erkänna att den där perfekte pojkvännen, han som höll om henne så ömt på festen, sedan ägnade resten av natten åt att slå och våldta henne. Om hon nu fortfarande får gå på fester. Kanske har hon redan tvingats ge upp sina vänner? Kanske är det en arbetskamrat? Hon som aldrig vill hänga med på något kul med er andra och har tusen olika ursäkter.

”Men varför lämnar hon inte då?” säger du.

Du ska veta att det krävs en stor kraftansamling för att lämna en våldsam relation. Kvinnor som bryter upp och lämnar ett förhållande där de utsatts för våld fortsätter ofta att trakasseras och utsättas av den före detta partnern även efter uppbrottet. Eftervåldet blir nästa helvete. Uppbrottet kan vara långdraget och försvåras av byråkrati, ändlösa rättsprocesser och segdragna bodelningsprocesser.

Nu måste vi ta krafttag för att komma åt de samhällsstrukturer som möjliggör eftervåldet. Bristande regelverk eller okunskap hos myndigheter ska inte underlätta för den som vill fortsätta att trakassera. Centerpartiet kräver att regeringen tar frågan om eftervåldet på allvar.

Den intensiva debatt som brann i våras om mäns våld mot kvinnor och det arbete som startades i dess spår får inte vara ett tomtebloss. Slagen, hoten och trakasserierna fortsätter oavsett vad samhällsdebatten riktar sitt fokus på. Det fokus som nu, med all rätta, läggs på gängvåldet får inte medföra att vårens arbete är ogjort. En politisk åtgärdsplan behöver därför inte bara komma på plats utan också växlas upp. När kvinnan funnit kraften att lämna ska samhället finnas där.

Centerpartiet och Centerkvinnorna föreslår:

  • Ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga eftervåldet och samverka med myndigheter för att höja medvetenheten och rättssäkerheten för dem som utsätts.
  • I de fall frågan om vårdnad, boende eller umgänge tidigare har varit föremål för domstolsprocess bör den part som på nytt stämmer i domstol och förlorar betala även motpartens rättegångskostnader. Kvinnor ska inte behöva ruinera och skuldsätta sig för att mannen gång på gång kräver omprövning av vårdnadsbeslut.
  • Psykiskt våld, men också risk för våld, trakasserier eller andra kränkningar måste påverka bedömningen i mål om vårdnad, boende och umgänge.
  • Blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relation.
  • Regelverket för bodelning måste ses över så att bodelningsprocesserna blir snabbare och effektiverare och inte kan förhalas av en trilskande part. Den som försvårar processen ska stå för processkostnaden.
  • Kriminalisera psykiskt våld i form av kontrollerande beteende.

Samhället får inte fortsätta att ge den före detta partnern förutsättningar att fortsätta utöva makt och kontroll. Det är bara genom fortsatt kraftsamling som kvinnor kan återta makten över sina liv. Nu är det är upp till regeringen att leverera!

Ingrid Hermansson ordförande Centerkvinnorna i Blekinge

Magnus Larsson ordförande Centerpartiet i Blekinge