Inte kört för Dalregementet

Regeringen har givit Försvarsmakten i uppdrag att förbereda för regementsetablering i Östersund och utbildningsverksamhet i Kristinehamn. Falun nämns inte i regeringsbeslutet. I media har detta tolkats som att det nu är klart att det inte blir någon etablering i Falun. Det är dock en för tidig slutsats.

I samma regeringsbeslut finns ett uppdrag att kostnadsberäkna och bedöma genomförbarhet för några ytterligare åtgärder. Överst på listan står: ”Etablering av två mindre infanteriregementen för grundutbildning av sammanlagt fyra lokalförsvarsbataljoner med ca 200 totalförsvarspliktiga per år. Utgångspunkt för beräkningarna ska vara att etablering sker i perioden 2022–2025 och full kapacitet ska uppnås från 2026.”

Försvarsmakten får alltså i uppdrag att räkna på förutsättningarna för ytterligare en regementsetablering utöver den i Östersund. Det är i linje med Försvarsberedningens förslag från maj 2019 som lyfte fram behovet av två nya regementen som bas för fyra regionalt utbildade mindre skyttebataljoner för försvar, skydd och bevakning av viktiga objekt och infrastruktur. Försvarsminister Peter Hultqvist har lyft fram Östersunds strategiska läge som skäl för en etablering där. Då är det viktigt att konstatera att även Faluns geografiska läge i förhållande till militärstrategiskt viktig infrastruktur gör en etablering av ett nytt regemente mycket intressant.

Försvarsberedningen talar om skydd av de ”västliga förbindelserna via västra Svealand till Osloområdet samt via Jämtlands län till Trondheim”. Falun och Östersund är strategiskt belägna i nyckelpositioner för denna uppgift.

Regeringens ovilja att föreslå en försvarsbudget i enlighet med de behov som Försvarsberedningens lyfter fram har dock skapat både politisk oenighet och motstånd inom försvarsmakten. I november 2019 presenterade Försvarsmakten ett dokument där man avråder från etablering av nya regementen med hänvisning till att det är dyrt, tar lång tid, att det finns stor osäkerhet gällande miljötillstånd och dessutom betydande svårigheter att rekrytera personal.

Säkerligen har den svåra och kostsamma processen i samband med återetableringen på Gotland tjänat som avskräckande exempel. Risken finns nu att försvarspolitikerna uppfattar en etablering i Falun som motsvarande dyr och riskfylld.

Finns det grund för dessa farhågor? Nej. Det är argument som saknar grund när det gäller Falun som bas för ett nytt Dalregemente. Försvarsmaktens farhågor är i själva verket Faluns fördelar.

I Falun är det möjligt att på kort tid och till låg investeringskostnad etablera ett regemente med en utbildningsverksamhet på omkring 200 värnpliktiga per år. Det finns ingen osäkerhet gällande miljötillstånd, skjutfältet används redan idag omkring 200 dagar per år. Förutsättningarna för att rekrytera personal är mycket goda. Mer än 50 officerare och före detta officerare med lämpliga kvalifikationer har redan anmält intresse för att arbeta i Falun om Dalregementet skulle återuppstå.

De osäkerheter som försvarsmakten lyfter fram finns inte. Tvärtom är förutsättningarna så fördelaktiga att det finns all anledning att ta vara på möjligheten.

När förhandlingarna i riksdagen nu fortsätter så är det viktigt att de politiska partiernas förhandlare är medvetna om detta.

Det finns ingen anledning att känna tvekan när det gäller en etablering av ett regemente i Falun. Just den tillväxt av en regionalt utbildad territoriell styrka som Försvarsberedningen har påtalat behovet av, kan skapas på kort tid, till låg kostnad och liten eller ingen risk. Jag uppmanar riksdagens försvarspolitiker att se möjligheten och att ta den. Dalregementet behövs.

/Joakim Storck (C)

Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande, Falu kommun​