Ett samtal om kramar

Efter ett år in i pandemin så känns det av, ordentligt – avsaknaden av fysiska samtal och möten med nära, kära och kollegor. Avsaknaden av social samvaro ett år in i pandemin sätter sina spår.

Jag står vid ostdisken i mataffären då jag ser ett bekant ansikte. Glädjen infinner sig direkt som en reflex. Glad för att träffa på personen, men även lite ledsen för att inte få krama om hen.

Vi står där och pratar om hur jobbigt det är att inte få kramas. Hur mycket kan man längta efter att få krama om människor igen? Hur viktigt är det att faktiskt få kramas?

En kram ger definitivt en känsla av glädje som sprider sig i kroppen. Den smärtsamma påminnelsen om avsaknaden av närheten till andra människor, det är ju faktiskt grundläggande för vårt välmående.

Det är ju så att en kram på morgonen kan sänka stressnivån hela dagen enligt forskare från Linköpings universitet. Hormonet oxytocin frigörs i kroppen, och stresshormonet kortisol sänks av en kram på 30 sekunder. Vilken häftig medicin vi har naturligt inbyggd i kroppen, om vi får använda oss av det verktyget vill säga!

Hormonet Oxytocin benämns ibland som kram-, lycko – eller kärlekshormonet. Utifrån olika forskningar som har gjorts, har man kommit fram till att man måste kramas i 30 sekunder för att Oxytocin ska utsöndras naturligt i kroppen, och när det utsöndrats så mår både muskler, kropp, själ och hjärtat mycket bättre.

Det finns viss forskning som gjorts på möss som varit till åldern kommen och när forskarna har sprutat in oxytocin i dessa möss, så har deras muskler föryngrats – så då borde ju slutsatsen bli - krama dig yngre - fast självklart ska ju detta bara ske om mottagaren vill kramas tillbaka, naturligtvis! Om så icke är fallet utsöndras istället stresshormonet kortisol. Frivillighet är nyckeln till oxytocinets källa av välmående!

Det finns även forskning gjord på demens och så kallad taktil massage, lätt beröringsmassage det finns även att läsa på 1177´s hemsida. Så här står det: ”Just för demenssjuka personer är taktil massage guld värt. De har så mycket oro och stress som kan vara svår att tygla. Då är det viktigt att få fram oxytocinet

Jag har naturligtvis satt upp en målbild under denna pandemi, för mig själv som privatperson och det är att få krama om min mamma igen i minst 30 sekunder utan rädsla, fast jag misstänker att det kommer att kramas mycket längre än så – det är dock vaccinet som kommer att tillåta och avgöra när det är möjligt i tid, men jag längtar otroligt mycket tills den dagen då vi kan ha ett oxytocinkalas (kramkalas)- jag och min mor! Men till dess är det bara att hålla i och hålla ut och vara lite jobbigt ”tävig” på mina barn, som tur är så är de också rätt kramiga så det är det positiva oxytocinet som frigörs och inte stresskortisolet när kramarna landar.

Ja det var ett samtal om kramar vid ostdisken i mataffären för någon vecka sedan, väl värt att berätta om – vikten av social samvaro för oss människor. Samtalet i sig kanske också avslöjar hur mycket många av oss längtar efter det och hur mycket vi förstår att det faktiskt är så.

/Camilla Andersson Sparring ( C )