Lite mera lika för kommunerna
Nyligen röstade riksdagen igenom en förändring om en mindre del i det kommunala utjämningssystemet, nämligen kostnadsutjämningen.
Hela utjämningssystemet består av fem delar, men de två stora delarna är inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. Totalt så omfattar det kommunala utjämningssystemet 125 miljarder kronor. Lite förenklat kan man säga att inkomstutjämningen är 90 procent och kostnadsutjämningen är 10 procent av hela utjämningssystemet.
Kostnadsutjämningen baseras enbart på strukturella skillnader mellan kommuner, som till exempel ålder och gleshet. Kostnadsutjämningen är också en ren omfördelning mellan kommuner. Summan av den omfördelningen är runt 10 miljarder kronor.
Som jämförelse så omsätter hela kommunsektorn en bit över 1040 miljarder kronor. Inkomstutjämningen betalas till 95 procent av staten och är till en mindre del en omfördelning mellan kommuner. Jag har suttit med i den utredning som tagit fram förslaget till en ny kostnadsutjämning. Förslaget orsakade, som alltid när utjämningssystem ska ses över, en del protester.
Det var framförallt storstäder och tillväxtkommuner som kände sig orättvist behandlade. Regeringen verkar ha lyssnat på dessa protester för det förslag som sen lades fram på riksdagens bord ha mildrat effekterna på storstäder vilket då gav något mindre till framförallt medelstora kommuner.
Mediankommunen i Sverige är Leksand. Häften av kommunerna är alltså större och hälften är mindre.
Trots att jag tycker att förslaget är något sämre än utredningens förslag så är det ändå bättre än det är idag. För Dalarnas kommuner så innebär det nya kostnadsförslaget att Falun, Gagnef och Säter får en försämring i systemet nästa år jämfört med idag. Anledningen till detta är att dessa är tre kommuner som har bättre strukturella betingelser än andra kommuner i Sverige.
Falun är den kommun som får störst försämring med -35,5 miljoner kronor, men man kanske ska komma ihåg att i hela skatteutjämningssystemet, med kostnadsutjämningen inkluderat, så får Falun 521,3 miljoner kronor.
Lägger man ihop alla 15 kommuner i Dalarna så får vi trots tappet i 3 kommuner 95,6 miljoner kronor i kostnadsutjämningsdelen nästa år jämfört med i år. För Region Dalarna, tidigare landstinget, så får man 350,7 miljoner kronor mer i kostnadsutjämningsdelen. För Dalarna som helhet, inklusive alla kommuner och regionen, och beräknat på alla delar i utjämningssystemet så blir det 838 miljoner kronor mer nästa år jämfört med i år.
Alla partier, kommuner och regioner vill se över hela skatteutjämningssystemet och det är bra att vi är överens om detta. Problemet är att alla har sin egen idé om hur utfallet ska vara. Varje gång det läggs fram ett förslag så kollar man först vad som står på den sista raden om man är vinnare eller förlorare och det styr också vad man tycker om förslaget.
Peter Helander (C), riksdagsledamot på dalabänken, distriktsordförande för C i Dalarna