Vi står upp för småskolorna!
Utbildningsnämnden landade på ett plusresultat för 2023, om än med några blygsamma tusenlappar. Detta efter en turbulent tid där ekonomiska bekymmer orsakat stora underskott under flera års tid. I vårens nummer av C i Markerna skrev undertecknad; ”Inför årets budget finns en tillförsikt att budgeten till och med ska hålla, även om marginalerna är små och avvikelser pga externa faktorer kan påverka något.” Anledningen stavas främst bättre rutiner, bättre kontroll, en fungerande resursmodell och ekonomistyrning. Detta är något vi i Centerpartiet arbetat hårt för under föregående mandatperiod och som nu börjat ge resultat genom den budget för 2023 som vi lade fram och klubbade igenom innan vi lämnade över styret inför årsskiftet 2022-23. Det har dock inte varit smärtfritt under 2023 och åtgärder har behövt vidtas, genom att hålla tillbaka utgifter och vakantsätta tjänster. Även ökade statsbidrag har bidragit till att rädda fjolårets resultat.
Men mycket tyder på att detta endast blir en västanfläkt i jämförelse med den tid som nu väntar framåt för Utbildningsnämndens verksamheter. Just när nämnden äntligen fått ordning på ekonomin och börjat blicka framåt så släcker man ljuset från det nya minoritetsstyret S+M+L, genom en kapad budget på 13 miljoner kronor inför innevarande år. Detta utan någon form av åtgärdsplan eller ens en konsekvensanalys. Endast ogenomtänkta förslag om skrotad Musikskola med en minskad kostnad på cirka 850 000 kr (2023) har lagts på nämndens bord. I Dalslänningen har vi flera gånger kunnat läsa om skolnedläggningar och centralisering, men några sådana förslag har dock inte synts till ännu – och en majoritet för centralisering till en storskola i tätorten lär knappast finnas fullmäktige.
Utbildningsnämnden läcker just nu pengar varje månad i avvaktan på att åtgärder vidtas, om man ska ha en chans att minska kostnadsmassan för att hålla nämndens budget. Det är dock oklart om man ans vill försöka hålla budgeten efter uttalanden från Socialdemokraterna Ulla Börjesson (s) och Tommy Larsson (s) om att det ”inte spelar så stor roll om man inte håller budget första året” – och "att det inte ska minskas några personalkostnader”. Problemet är ju dock att det bara finns personalkostnader och köpta tjänster i utbildningsnämnden, grovt räknat, eftersom att inga lokalkostnader inryms då de återfinns i kommunstyrelsens ram. En relevant fråga i sammanhanget är därför hur mycket nämnden får lov att dra över budgeten och vilket underskott kommunen räknar med att göra under 2024? För i budgeten finns inga marginaler över huvud taget.
En annan viktig fråga i sammanhanget är: Hur lite vill styret satsa på våra barn och unga egentligen? Under förra mandatperioden gjordes budgetanpassningar med konsekvensen att kommunen idag har en kostnad för förskola och skola som är i nivå med jämförbara kommuner, enligt statistik för åren 2021 och 2022. Konsekvensen av nuvarande tilldelning blir att Färgelanda kommun riskerar att landa på cirka -10 000 kr per elev och år och klart lägre än jämförbara kommuner, givet att man lyckas hålla nämndens budget. Detta oavsett hur många av kommunens skolor man vill behålla.
Vi vänder oss starkt emot detta ogenomtänkta handlande. Kommunen behöver hitta mer effektiva sätt att bedriva verksamheten för att få budgeten att gå ihop kommande år, men att tro att detta löser sig genom att skolor stängs är inte rimligt. Dels kvarstår lokalkostnader där skolor stängs, dels finns det inte plats i Färgelanda för att samla alla elever i tätorten, om man nu ser det framför sig, och dessutom kommer det hämma utvecklingen runtom i vår kommun. En sådan enorm förändring kräver många år av planering och därtill stora investeringar. Vi vill istället utveckla småskolorna!
Tobias Bernhardsson (c)
Ledamot Utbildningsnämnden