Folkhälsa och friskvård engagerar!

Folkhälsa och Friskvård på Gotland Engagerar

Jag vill tacka för alla inspel som skickats in både som insändare, genom artiklar i GA/GT eller personligen via sociala medier. Engagemanget kring behovet av Friskvårdssatsning på ön är väldigt starkt och det ger ett visst hopp trots de växande folkhälsoproblemen.

Gotlands skolöverläkare Lina Hedenius har framfört att fetma bland skolbarn är betydligt vanligare på Gotland än i övriga landet. Allt fler barn är stillasittande. Som Hedenius framhåller behövs en rad professioner runt barn med övervikt för att långsiktigt vända trenden och få bestående förändringar som förebygger försämrad livskvalitet. På samma vis omvittnar tandhälsovården på ön att barn och ungdomar utvecklar både karies och mer allvarliga frätskador på tänderna och att ofta övervikt och sömnproblem medföljer.

En annan insändare framhåller att sjukvården och skolhälsovården inte ensamt kan lösa detta växande folkhälsoproblem. Här beskrivs ett mycket positivt exempel på samarbeten via Gotlands Idrottsförbund och Gotlands Hälso- och Sjukvårdsförvaltning (HSF) för att verka för ökad folkhälsa på Gotlands norra och södra landsbygd runt vårdcentralerna i Slite och Hemse. Erfarenheterna från detta projekt borde komma alla vårdcentralerna och relevanta delar av Sjukhusvården till del. Mycket mer skulle kunna göras på detta område och det är något politiken mer aktivt bör ta initiativ kring!

En annan viktig fråga som flera också beskrivit är att eftervården för allvarligare åkommor ibland är bristfällig även om mycket görs. Folk får helt enkelt inte alltid tillräcklig förebyggande rådgivning med sig från sjukvården kring hur de på klokast vis bör anpassa sin kost och sitt liv och hur de kan förebygga sina åkommor för att höja livskvaliteten. Här är Typ 1-Diabetes för små barn som nu blir allt vanligare en särskilt utsatt grupp. Föräldrar till sådana barn omvittnar att det är tufft att klara sin vardag och att mer förebyggande eftervård och aktiv rådgivning behövs.

Jag tror även att det överlag finns ett behov av ökad utbildning kring kost och hälsa och vikten av ett liv i rörelse bland gotlänningar. Det rör i stort sett alla åldersgrupper och särskild fokus behöver riktas mot lågutbildade grupper. Som flera kloka personer skrivit är det alltså många olika krafter och engagerade parter som ska till för att vi ska kunna på allvar vända trenden kring Gotlands försämrade hälsoläge. Ett första steg i rätt riktning är att vi talar mer öppet om det!