Stärk Sveriges Livsmedelsstrategi

Sveriges självförsörjandegrad av livsmedel behöver skyndsamt stärkas med anledning av de stora och växande osäkerheter som finns i vår omvärld.

För att verkligen kunna öka självförsörjningsgraden behöver Sverige en starkare Livsmedelsstrategi än den som beslutades i Sveriges Riksdag sommaren 2017.

Det finns ett antal nyckelfrågor som behövs för att en Livsmedelsstrategi ska göra skillnad. Livsmedelsstrategin måste först och främst få ett ännu tydligare fokus på produktionsmål och att stegvis öka självförsörjningsgraden från dagens nivåer runt ca 50%.

Att producera livsmedel för att långsiktigt trygga vårt samhälles existens och att inte befolkningen ska riskera att svälta vid livsmedelsbrist måste innebära att andra EU-Direktiv som stegvis trängt undan jordbrukets viktiga samhällsbetydelse måste avvägas bättre av svenska myndigheter än som är fallet idag.

Livsmedelsstrategin måste därför ytterligare stärka sina nationella investeringsstöd för att påskynda omfattande dränering av svensk åkermark samt kraftfull utbyggnad av bevattning för att klara den växande klimatkrisen i sydöstra Sverige där mycket bördig åkermark finns idag, men där minskad nederbörd och skyfall på fel årstid riskerar sänka avkastningen.

Mer nationella stöd för att påskynda utökad innovationsforskning och växtförädling för att möjliggöra självförsörjning av proteingrödor är också mycket viktigt då sojaprodukter inte är långsiktigt hållbara.

Svenskt lantbruk måste också snabbare bli ännu mer hållbart och här är nyckeln till framgång att se till att en stor andel av den idag odlade svenska åkermarken bibehålls i produktion. Det innebär att även skogs- och mellanbygd måste stöttas att fortsätta producera livsmedel för det är här som lantbruket och allra helst vallproducenter och betade djur har en stor betydelse för en tredjedel av Sveriges rödlistade arter. Viktigt är även precisionsjordbrukets utveckling så att dyra insatsvaror som konstgödning, ogräsmedel och medel mot växtsjukdomar används på ett så effektivt och miljömässigt bra sätt som möjligt.

Kraven kring lantbrukets omställning till fossilfri produktion måste också utformas så att den nationella skatte- och energipolitiken inte konkurrerar ut svenskt lantbruk. Politiken måste verkligen prioritera att lösa frågan hur svenskt lantbruk får 100% Grönt i Tanken.

Landsbygden har fantastiska möjligheter att skapa jobb och allra helst på Gotland är de gröna näringarna en väldigt viktig motor för en fortsatt livskraftig landsbygd.

Gabriella Hammarskjöld (C)

Riksdagskandidat och Mark/Växt Agronom