Kalle vill förmedla mervärdet av svenskt naturbeteskött

På ängarna ner mot sjön Borlången går en flock kor och betar. Landskapet i Släthult utanför Gislaved är kuperat och stengärdsgårdar ramar in sensommargräs och höstfärger. Urtypen av den småländska landsbygden.

Genom Kalle Rehn och Kristine Franssons arbete är Släthult ett levande kulturlandskap, med gröna fält, stengärdsgårdar och betande djur. Köttdjur och hästar bidrar till att markerna hålls öppna och Kalle tilldelades Gislaveds kommuns arkitekturpris 2020.

Norra Släthult och Släthults Kött drivs av Carl-Henrik Rehn (Kalle) och sambon Kristine Fransson. 230 hektar åker och naturbetesmark fördelat på 19 byar hålls öppet genom parets arbete. Det är ett hårt jobb att bruka de många små åkerbitarna och ett evigt flyttande av djur mellan betesmarkerna.
- Många av betena är mycket små men även dessa är viktiga att lägga arbete på för att bibehålla landskapsbilden, säger Kalle Rehn.

Redan som barn bestämde Kalle sig för att bli bonde och morfar Hilding var en stor förebild. Under hela uppväxten var det med honom som Kalle hängde på gården och sedan följde naturbruksutbildning på Stora Segerstad.

Köttlådor från gården
Lantbruket i Släthult har Kalle drivit sedan 1994 och köttproduktion har hela tiden varit hans huvudinkomst. Tillsammans med sambon Kristine har han under senare år provat på att ta en del av de slaktade djuren på återtag för att sälja i form av köttlådor på gården.
- Än så länge är det mest på försök, men intresset har varit stort, säger Kristine, som arbetar som lantbrukslärare på Stora Segerstad Naturbrukscentrum. Vi satsar på att erbjuda ett fint, hängmörat kött och kunderna kan själva påverka vad de vill ha i sina lådor. Djuren till lådorna handplockas för att det ska bli så perfekt kött som möjligt.

Mervärdet av svenskt lantbruk
Att förmedla mervärdet av svenskt lantbruk genom landskapsvård och biologisk mångfald är viktigt för Kalle och Kristine.
- Kossan är helt felaktigt utpekad som klimatbov på grund av sina metanutsläpp. Men kor har faktiskt ett kretslopp för sina utsläpp. Metanet omvandlas på sikt till koldioxid som ingår i fotosyntesen. Koldioxiden fångas upp av växter, bland annat vall och naturbeten, som är kons huvudföda här i Sverige.

Det är när kol frigörs i luften i för stora mängder som det orsakar problem. I luften bildar kolet en förening med syret, växthusgasen koldioxid. Därför är det viktigt att så mycket kol som möjligt lagras i marken – i de så kallade kolsänkorna.
- Sveriges naturbeten är kolsänkor, och eftersom vi inte brukar upp den marken så stannar kolet kvar och orsakar ingen skada på klimatet, säger Kristine. Kornas betande mular, trampande klövar och gödselhögar ger också en otrolig skjuts till den biologiska mångfalden. På bara en kvadratmeter naturbete kan du hitta 40 olika arter.

Det finns stora utmaningar för det svenska lantbruket. Konkurrensen är stenhård från andra EU-länder, med lättare, eller obefintliga miljö- och djurskyddsregler.
- För oss är det viktigt att kunna stå fullt ut för det vi producerar, säger Kristine. Vi hoppas kunna utveckla vår affärsidé och att fler ska upptäcka och uppskatta mervärdet av svenskt naturbeteskött.