Remissvar för "Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”
På regeringens uppdrag har en särskild utredare sedan den 18 juli 2019 arbetat med en särskild skogsutredning. Syftet med denna skogsutredning har bland annat varit att undersöka möjligheterna till åtgärder för stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. Detta arbete har resulterat i ett femtiotal förslag till regeringen som nu är ute på en remissrunda och där Region Kronoberg har givits möjlighet att avge yttrande.
Här i Småland pågår sedan tidigare ett stort arbete med att stärka den småländska skogen och de skogs- och trärelaterade näringarna. Detta görs utifrån en gemensam skogsstrategi för regioner och länsstyrelser i, Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län.
I det remissvar som Region Kronoberg nu avger konstateras att i förhållande till vår småländska skogsstrategi innehåller utredningen inte mycket som direkt berör våra mål om attraktivitet, jämställdhet, kompetensförsörjning, innovation, digitalisering, infrastruktur, träbyggnation och förädling av skogsprodukter. Däremot finns flera förslag som påverkar produktion, variation, lönsamt skogsföretagande, kometprogrammet, myndighetssamverkan, natur- och kulturvärden, friluftsliv, skogsskador och balans mellan skog och vilt. I remissvaret lyfts särskilt äganderätten, som belyses i skogsutredningen utifrån dess grunder och omfattning men inte utifrån vilka förändringar som skett och varför den behöver uppdateras. I Region Kronobergs remissvar påtalas att detta inte är tillräckligt gällande äganderätten. Detta då det egentligen inte är regelverket som är det stora problemet, utan hur regelverket tolkas av olika myndigheter. Samma myndighet gör nämligen olika tolkningar beroende på var i landet man befinner sig och detta kan få förödande konsekvenser för den enskilde skogsägaren.
Hälften av Sveriges skog ägs av cirka 330 000 enskilda skogsägare och oavsett hur skogen används för olika intressen, så är det fortfarande så att de äger marken och denna särställning måste skyddas. Som skogsägare ska man känna sig trygg i att man får fortsätta att bruka skogen och genom att tydliggöra äganderätten, så kommer det att leda till investeringar både mot produktion och naturvård. Istället för att lagstifta och försvåra för den enskilde skogsägaren, så ska man jobba utifrån en frivillighetsprincip, där vi redan idag kan se att de flesta enskilda skogsägarna avsätter mark för naturändamål och att man också vårdar kulturhistoriskt viktiga platser, vilket har en stor betydelse för den biologiska mångfalden. Genom att hitta ett ersättningssystem för dessa åtgärder, så skulle det leda till ytterligare positiva effekter för både den enskilde skogsägaren och för naturen i stort.
I södra Sverige domineras skogsägandet av enskilda ägare med små fastigheter. Målsättningen med skogsbruket är därför mycket varierande och möjligheten till storskaliga lösningar är begränsad. Ägarstrukturen i södra Sverige innebär att det saknas formell företrädare för en mycket stor andel av skogsarealen. Av denna anledning lyfter Region Kronoberg det som mycket viktigt att alla skogsägare ges möjlighet att delta i prioriteringarna i framtidens skogsbruk. Region Kronoberg understryker att det är stora skillnader i de regionala förutsättningarna för skogsbruk i Sverige. Prioriteringar och beslut behöver rymma hänsyn till dessa skillnader. Beslut och strategier måste ta stor hänsyn till regionala skillnader i aspekter såsom t.ex. målsättning av tillväxten i skogen i ett ev. kommande nationellt skogsprogram.