Boende: Integration eller landsbygd

Så länge offentliga tjänstemän lever med uppfattningen att det är sämre att bo och verka på landsbygd och mindre orter, och inte visar det som en möjlighet för nyanlända att komma in i det svenska samhället, kommer vi att ha kvar integrationsproblem.

Det är lätt att dra paralleller mellan kommunala och andra offentliga neddragningar på landsbygden och de medel som investeras för integration, eller de kostnader som drabbar samhället med sociala problem och kriminalitet i de stora bostadsområdena. Men då gör man det lätt för sig med argumentationen i stället för att se vad som verkligen ligger bakom. Landsbygdens svårigheter gentemot tätorter har funnits sedan långt innan vi fick problem med integration. Det är helt andra politiska krafter som vill ta resurser från landsbygden för att gynna tätorterna. Deras agenda är ofta väl dold och kommer alltför sällan upp till debatt. Det är den redan mest välbeställda och gynnade gruppen i samhället som tjänar på konflikten mellan landsbygdsbefolkningen och de som bor i de socialt utsatta områdena.

Att centralisering skulle vara oundvikligt ligger ofta som en sanning hos både politiker från vissa håll och hos offentliga tjänstemän. Inte minst pandemin vi nu lever med borde få de mest förhärdade centralisterna att komma på andra tankar. Ju mer tätbefolkade områden är, desto större smittspridning har vi sett. Att investera i hela kommunen och för alla medborgare kommer att ge större möjligheter till integration, både genom bättre möjligheter att bosätta sig och verka överallt och genom bättre infrastruktur och kommunikationer. Så länge offentliga tjänstemän lever med uppfattningen att det är sämre att bo och verka på landsbygd och mindre orter, och inte visar det som en möjlighet för nyanlända att komma in i det svenska samhället, kommer vi att ha kvar integrationsproblem. Kommunledningen måste också vara mycket tuffare mot regionala och statliga organ för att vi ska komma framåt.

Den svenska folksjälen finns nära naturen, på mindre orter och på landsbygden. Sedan 50-talet, i viss mån även tidigare, har majoriteten av makthavare strävat efter att centralisera samhället och framtvingat omfattande migration inom Sverige. Allt för att gynna sina egna syften. Men även om människor har flyttat in till städerna finns viljan kvar att leva ett liv nära naturen. Många har fortfarande kvar fastigheter från tidigare generationer för att ha en ventil ut från storstadslivet. Men dessa ventiler hade inte varit lika intressanta om inte landsbygden också har fasta boende som ser till att grundläggande allmän service finns kvar i områdena.

Allt det här kokar ner till att för att få framgång med integration av nyanlända, måste alla som arbetar med integration lyfta och marknadsföra detta som kännetecknar och som är typiskt för Sverige och svenskar. Inte som nu, bara öka på centraliseringen. Att förminska, förneka och ibland förlöjliga livet utanför städerna och de större orterna är ett hot mot sund utveckling av Sverige. Tillsammans med investeringar på landsbygd och mindre orter kan vi komma långt både med integration och med bättre förutsättningar att leva och verka där människor trivs bäst.

Jonathan Nyström (c)
Gunn Högberg (c)
Östen Warnhag (c)
Artikeln införd i Kristianstadsbladet 23 sept -21