Människor har varit bosatta i Sundby (området mellan Sieverts och Marabou) sedan mer än tusen år. Här har en vikingagrav upptäckts och det finns goda skäl att tro att människor har varit bosatta där långt innan dess. Det finns bevarade handlingar om bebyggelse redan från år 1327.
I och med att järnvägen (SWB - Stockholm Westerås Bergslagens järnväg) byggdes och blev klar 1876 började allt fler människor bosätta sig i Sundbyberg och 1877 började samhället ta form när stationshuset fanns på plats.
År 1888 blev Sundbyberg köping med en folkmängd på ca 1 300 invånare. 1945 hade antalet invånare ökat till cirka 15 000.
Sundbyberg tillhörde Bromma socken fram till 1888. Fram till 1 maj 1909 fortsatte Sundbyberg att tillhöra Bromma församling, men med eget pastorat fram till 1 maj 1916.
Jordbrukskötseln var en viktig faktor i näringslivet. Närheten till Stockholm gjorde att avsättningen för jordbrukets produkter var god.
Redan 1885 startade Nybergs en mekanisk industri. Sieverts kom senare och år 1907 startade Kronan sin spisbrödsfabrik. Under perioden 1910 till 1945 arbetade ca 60 procent av de förvärvsarbetande Sundbybergsborna inom industri- och hantverkssektorn medan 30 procent var sysselsatta inom handel och samfärdsel.
Den 1 januari 1927 fick Sundbyberg stadsrättigheter.
1922 öppnades spårvägslinje nummer 15 från Sundbyberg till Norra Barntorget.
Växande invånarantal
Från slutet av 1920-talet och fram till 1935 var inflyttningen till staden stor. Därefter avtog den några år. I slutet av 30-talet steg antalet inflyttade till Sundbyberg åter kraftigt. Genom inkorporering av områden som Duvbo, Ursvik och Rissne har såväl ytan som folkmängden ökat sedan slutet av 40-talet.
År 1947 bildades det kommunala Fastighetsbolaget Förvaltaren som började med att bygga bostäder i Storskogen. Förvaltaren utökade sedan sin verksamhet avsevärt under de decennier som följde. 1962 förvärvades Ör och fyra år därefter Hallonbergen och Rissne.
Ör byggdes under 1960-talet följt av Hallonbergen på 1970-talet och Rissne på 1980-talet. Sundbybergs folkmängd ökade kontinuerligt till 1968 (28 359) och 28 989 personer 1972, men minskade sedan till 25 577 personer 1981 till för att sedan börja öka igen med Rissnes utbyggnad och 1990 bodde 31 308 personer i Sundbyberg. Den siffran blev till 33 868 år 2000 och den stora befolkningsutvecklingen kom sedan igång under 2000-talets första decennium då det började byggas i Ursvik och Brotorp med ett hopp upp till 38 633 år 2010. Befolkningsutvecklingen har hållit i sig allt sedan dess och i skrivande stund i februari 2018 passerar Sundbyberg när som helst 50 000 invånare.
En röd kommun
Socialdemokraterna har dominerat det politiska livet i Sundbyberg sedan den allmänna rösträtten successivt infördes under åren 1918-1921.
Vid de flesta kommunfullmäktigevalen har Socialdemokraterna fått egen majoritet och det är lätt att finna exempel på att Sundbyberg historiskt varit en av Stockholmsregionens mest röda kommuner. Vid kommunalvalet 1942 hade Socialdemokraterna 63,9 procent av rösterna och Kommunistpartiet 17,6 procent, det vill säga sammanlagt 81,5 procent röd dominans. Högern och Folkpartiet delade på de återstående 18,5 procenten.
1946 hade Socialdemokraterna 52 procent av rösterna, vilket var en mer normal rösteandel. Kommunisterna fick 27 procent av rösterna. Sammanlagt hade alltså de båda socialistiska partierna 79 procent.
Under 1970-talens val – då Centerpartiet gjorde sitt genombrott i Sundbyberg – pendlade den röda andelen av avgivna röster omkring 60 procent.
Från valen under 80-talet har sedan Socialdemokraternas väljarandel stadigt sjunkit vilket slutligen ledde fram till maktskiftet 2006 då Alliansen fick egen majoritet i Kommunfullmäktige.