Uppsala
Centerpartiet lokalt
  • / Nyheter
  • / Samarbete för försörjningsstödsreform krävs nu

Samarbete för försörjningsstödsreform krävs nu

Coronakrisen gör att det brådskar att genomföra åtgärder för att minska andelen invånare som lever på försörjningsstöd. Uppsala kan lära mycket av Borås modell, skriver Mattias Johansson och Viviane Obaid.

Uppsala kommuns kostnader för ekonomiskt försörjningsstöd ökar lavinartat. Sedan 2016 har andelen invånare i arbetsför ålder som berättigas till försörjningsstöd växt och uppgår nu till över 5 procent. I nuläget tyder ingenting på att denna andel ska minska. Prognoserna visar att kostnaderna kommer att uppgå till över 450 miljoner kronor år 2022. Närmare hälften av de hushåll som uppbär någon form av ekonomiskt stöd, anger arbetslöshet som främsta orsak.

Det finns flera orsaker till att utvecklingen ser ut som den gör. En är att den stora andel flyktingar som kom till kommunen 2015 och 2016 har lämnat de statliga etableringsprogrammen och nu har svårt att komma i egen försörjning. En annan är att de senaste årens starka utveckling av den lokala och regionala arbetsmarknaden till uteslutande del skett inom sektorer som kräver hög eller specialiserad utbildning. Lågutbildad arbetskraft och människor som sedan tidigare står långt ifrån arbetsmarknaden, har därmed fått det svårare att skaffa sig ett jobb. Den kris som Coronaviruset fört med sig, kommer att förvärra situationen ytterligare.

I det utsatta läge Uppsala kommun befinner sig i, krävs att alla politiska partier tar sitt ansvar. Vi måste gemensamt vända på alla möjliga stenar för att hitta lösningar som vänder utvecklingen. Precis detta skedde 2012 i Borås, där politiker och förvaltningsledningar i bred enighet sjösatte flera åtgärder för att motverka trenden med ökat utanförskap och en större andel invånare som behöver ekonomiskt stöd. I nära samarbete med fackförbunden, har ett kommunalt system för extrajobb etablerats. Social- och Arbetslivsförvaltning samarbetar tätt från dag 1 när en individ skrivs in eller ansöker om ekonomiskt stöd. Näringslivskontoret samverkar riktat med företags- och invandrarorganisationer för att upparbeta anställningar och matcha olika behov med tillgänglig kompetens. Insatserna är inte bara koncentrerade till Borås stad, utan omfattar även mindre orter och landsbygden.

Resultaten är mycket positiva. På 7 år har Borås gått mot strömmen för svenska medelstora kommuner, och markant minskat kostnaderna för ekonomiskt stöd. 2012 låg dessa på 96,7 miljoner – år 2018 uppgick budgeten till 57,5 miljoner. Räknat per invånare, betalade Borås år 2019 ut 374 kronor i ekonomiskt bistånd – motsvarande siffra för Uppsala är 1276 kronor. Programmet har också givit goda resultat för integrationen i kommunen.

Mattias Johansson, Arbetsmarknadsnämnden, Viviane Obaid, Socialnämnden

Mattias Johansson, Arbetsmarknadsnämnden, Viviane Obaid, Socialnämnden

 

Det har gjorts flera insatser inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Uppsala de senaste åren, i synnerhet riktat mot dem som lämnat de statliga etableringsprogrammen. Ändå vänder inte trenden tillräckligt snabbt. Alltför många fastnar i bidragsberoende. Det är uppenbart att fler initiativ krävs, liksom att kommunen måste vara öppen för andra arbetsformer för att hantera situationen.

Därför har vi Centerpartiet fått enighet i både arbetsmarknads- och socialnämnden om att de två förvaltningarna gemensamt ska närstudera Borås kommuns modell. Detta för att hitta fler sätt att minska kostnaderna för försörjningsstöd och få nyanlända i arbete efter att de genomgått statliga etableringsprogram.

Vi vill att arbetsmarknads- och socialförvaltningen inför nästa års budgetprocess tar fram förslag på vilka insatser Borås kommun gör som kan tas i bruk i Uppsala. Vår kommun är i skriande behov av idéer kring såväl enskilda åtgärder som hur arbetet med att få fler i egen försörjning bäst ska organiseras.

Coronakrisen gör att det brådskar, och att vi kommunen måste agera direkt. Borås kommuns exempel visar att det går att nå framgång inom det befintliga systemet, utan att vänta in statliga utredningar eller att reformen av Arbetsförmedlingen ska vara genomförd.