Vid kommunfullmäktige den 22/5 lämnade centerpartiet in tre motioner och en fråga. Här kan du läsa vårt förslag om att inrätta och implementera en färdplan för ett klimatneutralt Uppsala 2030.

Uppsala kommun har höga ambitioner inom klimatarbetet. Det övergripande målet är att hela kommunen ska vara koldioxidneutral 2030 och klimatpositiv senast 2050.

För att nå dit finns bland annat ett miljö- och klimatprogram med olika etappmål och kommunen ska aktivera en koldioxidbudget för den egna verksamheten. Ambitionen är att löpande följa upp takten i utsläppsminskningar och säkerställa att de åtgärder som genomförs är tillräckliga. Gott så.

De senaste årens utveckling, med fortfarande allt för höga utsläpp, kommer däremot tvinga kommunen att minska utsläppen av växthusgaser med minst 10–14 procent per år om vi ska ha en chans att nå de mål vi har satt upp. Ett högt tempo kräver effektiva åtgärder och utmaningen gäller all verksamhet, offentlig såväl som privat.

När de kommer till att beskriva de faktiska åtgärder som steg för steg ska ta oss mot detta mål är det tyvärr sämre ställt. Vad som behövs är en färdplan för ett klimatneutralt Uppsala 2030. Ansatsen verkar inte vara helt ny. Det har till och med funnits ett projekt som vid namn just Klimatfärdplan Uppsala, det projektet var dock av kunskapsinsamlande karaktär, vilket är bra, men inte den färdplan som klimatarbetet behöver för att verkställas.

Redan 2020 konstaterade Klimatpolitiska rådet, i en översyn av den dåvarande regeringen, vikten av att: ”Konkretisera den klimatpolitiska handlingsplanen så att den blir en plan för handling med ansvarsfördelning, tidsättning och effektbedömning av varje insats och av helheten. Följ upp planen årligen i regeringens klimatredovisning”. Vetenskapen påpekar återkommande vikten av mätbara insatser som går att följa upp och utvärdera. Vad vi behöver göra är alltså sätta upp specifika mål och genom vilka aktiviteter vi ska nå dem, år för år.

En koldioxidbudget är exempelvis ett utmärk verktyg, men då måste den förses med konkreta budgetposter. Insatserna måste vara schemalagda, och man måste gjort en grundlig bedömning av deras effektivitet. De nämnda etappmålen visar åter igen på goda intentioner, men är långsiktiga och skulle behöva brytas ned på årsbasis för att kunna följa upp dem kontinuerligt.

Vad gäller Miljö- och klimatprogrammet sker uppföljning på följande vis:

”Kommunstyrelsen är ansvarig för programmet och har därmed det övergripande ansvaret för uppföljning och utvärdering av programmet. Alla nämnder och bolagsstyrelser ska årligen redovisa resultatet av sitt arbete med att uppfylla de uppställda målen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen följer årligen upp programmet och handlingsplanen i ordinarie programuppföljning. Kommunstyrelsen kan sedan revidera handlingsplanen vid behov.”

Det är uppenbart att detta inte är nog. Att revidera en handlingsplan är inte mycket värt om vi inte vet hur den ska genomföras. En färdplan måste innehålla specifika åtgärder vars implementering bedöms ge det avsedda resultatet, att sänka utsläppen av växthusgaser tillräckligt för att nå målet om klimatneutralitet 2030.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår Centerpartiet kommunfullmäktige

att Uppsala kommun tar fram och implementerar en klimatfärdplan, med konkreta årliga delmål för

hur vi ska nå målet om en klimatneutral kommun 2030 och med löpande uppföljning.

Ehsan Nasari (C)

23-05-22