Uppsala behöver en färdplan för klimatet

Klimatfrågan är brännande aktuell, vid politikerveckan i Almedalen har över 400 evenemang koppling till klimatet. Även i Uppsala är ambitionerna goda och målen höga. Ord måste dock omsättas i handling. Centerpartiet föreslår därför att det snarast tas fram en färdplan för klimatet, med konkreta och mätbara åtgärder för hur Uppsala kommun ska bli koldioxidneutral senast 2030.

Vetenskapen visar att jorden blir allt varmare och att detta kommer att få stora konsekvenser för allt liv på planeten. När Parisavtalet trädde i kraft 2016 enades världens länder om att försöka begränsa den globala temperaturökningen till 2 grader, helst 1,5 grader. Trots avtalet fortsätter den globala uppvärmningen och inget trendbrott är i sikte. I Sverige står vi inför en lika het och torr sommar som 2018, med allvarliga konsekvenser för lantbruket, skogsbränder, låga grundvattennivåer och överdödlighet. En ljuspunkt i mörkret är det klimatpaket – Fit för 55 – som EU nyligen förhandlat fram, och som på sikt kan göra väsentlig skillnad. Gott så. Som kommunalråd är det också mitt uppdrag att göra allt jag kan för att öka takten i klimatarbetet även på hemmaplan.

Uppsala kommun har höga ambitioner med klimatarbetet, vi ska vara koldioxidneutrala 2030 och klimatpositiva senast 2050. För att nå dit finns ett miljö- och klimatprogram med olika etappmål, t.ex. ska kommunen aktivera en koldioxidbudget för den egna verksamheten. Ambitionen är att löpande följa upp hur snabbt utsläppen minskar och säkerställa att de åtgärder som genomförs är tillräckliga.

Tyvärr går omställningen för långsamt. Mellan 2021 och 2022 minskade utsläppen endast med 4%, målet var 14%. Det innebär att vi nu måste minska utsläppen med 20% årligen för att hålla koldioxidbudgeten och nå målen. För att öka tempot krävs tydliga och effektiva åtgärder. Vid kommunfullmäktige i maj lämnade Centerpartiet därför in en motion om att kommunen ska ta fram en färdplan för klimatet. Någon sådan finns nämligen inte idag. Vägen till kommunens lovvärda mål är alltså långt ifrån utstakad.

Koldioxidbudgeten är exempelvis ett utmärk verktyg, men den behöver förses med konkreta budgetposter för att bli effektiv. Insatserna måste dessutom vara schemalagda och kunna brytas ned på årsbasis för att kontinuerligt följas upp och utvärderas. Vikten av konkreta handlingsplaner uppmärksammades redan 2020 av Klimatpolitiska rådet, som rekommenderade staten att ”konkretiserar den klimatpolitiska handlingsplanen så att den blir en plan för handling med ansvarsfördelning, tidsättning och effektbedömning av varje insats och av helheten. Följ upp planen årligen i regeringens klimatredovisning”. Samma sak gäller förstås även på lokalnivå.

Det Miljö- och klimatprogram som Uppsala kommun har idag följs upp genom att: ”Kommunstyrelsen är ansvarig för programmet och har därmed det övergripande ansvaret för uppföljning och utvärdering av programmet. Alla nämnder och bolagsstyrelser ska årligen redovisa resultatet av sitt arbete med att uppfylla de uppställda målen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen följer årligen upp programmet och handlingsplanen i ordinarie programuppföljning. Kommunstyrelsen kan sedan revidera handlingsplanen vid behov.” Det är uppenbart att detta inte är nog. Att revidera en handlingsplan är inte mycket värt om ingen vet hur den ska genomföras. Vi är många som oroas av utvecklingen för klimatet, vi är många som håller med om kommunens ambitiösa målsättning. Men utan en tydlig färdplan för att ta oss dit kommer målsättningen aldrig bli verklighet.

Just nu för också regeringen en klimatpolitik som snarare riskerar att öka utsläppen, något Klimatpolitiska rådet påpekade i sin senaste rapport. Utvecklingen går stick i stäv med rekommendationerna i FN:s klimatrapport där alla länder uppmanas att kraftigt minska sina utsläpp. När regeringen inte levererar behöver kommunen växla upp tempot och visa handlingskraft. Med två framgångsrika universitet och ett starkt näringsliv har vi alla förutsättningar att ligga i framkant av den gröna omställningen, vilket också är en av de främsta politiska åtgärderna för att stärka vår konkurrenskraft och attraktivitet som kommun. Uppsala kan - och ska - vara en stark röst för en ambitiös klimatpolitik i Sverige och världen. Därför behövs färdplan för en koldioxidneutralt Uppsala 2030. Det är dags att gå från ord till handling. Nu.

Ehsan Nasari, Kommunalråd (C)