Uppsala kommuns medarbetare är inte gränspoliser

Att tvinga lärare och bibliotekarier att agera informatörer är inte moraliskt försvarbart, skriver Ehsan Nasari och Julia Eriksson.

Det har stormat rejält kring regeringens förslag om att införa anmälningsplikt, och det på goda grunder. Anmälningsplikten är ett tilläggsdirektiv till utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Det innebär att medarbetare inom skola, vård och omsorg, men också yrkesgrupper som bibliotekarier, fritidspedagoger och socialsekreterare, blir skyldiga att anmäla elever och barn, ungdomar och vuxna som misstänks vistas i landet utan uppehållstillstånd. Läs gärna den meningen igen. Det innebär att elever i behov av stöd och patienter i behov av vård ska anges av sina lärare och sjuksköterskor.

Trots tidigare löften från Liberalerna så undantas inga yrkesgrupper. Om exempelvis en lärare motsätter sig att anmäla en elev är det tydligt vilken typ av åtgärder regeringen tänker sig att sätta in. I tilläggsdirektivet ingår att utreda straffansvar kopplat till anmälningsplikten, med andra ord ska det få rättsliga konsekvenser om en medarbetare i kommunen vägrar utföra anmälningsplikten.

Uppsala kommun har över 12 000 medarbetare: lärare, socialsekreterare, fritidspedagoger och bibliotekarier. Duktiga och hängivna kolleger. Att påtvinga dem uppgiften att agera informatörer åt gränspolisen är att tvinga dem till något som inte bara ligger långt utanför deras arbetsuppgifter, utan också är svårt att försvara från ett moraliskt och etiskt perspektiv. Det är dessutom juridiskt förkastligt. Hälso- och sjukvårdslagen anger till exempel att vård ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet, vilket är omöjligt med anmälningsplikt.

Uppsala kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen ska inte bara inge kommuninvånarna förtroende, den ska vara en tillitsfull arbetsgivare som skapar en god arbetsmiljö för sina anställda. Att inför anmälningsplikt, en idé som förkastas av många medarbetare, är knappast ett steg i rätt riktning. Det riskerar att göra det betydligt svårare att rekrytera till de välfärdsyrken där det redan i dag råder brist, vilket vore djupt olyckligt. Välfärden behöver locka till sig fler kompetenta medarbetare, inte skrämma bort dem.

Centerpartiet motsätter sig kraftigt regeringens intention att införa anmälningsplikt. Uppsala kommuns medarbetare ska göra det som de gör bäst, nämligen undervisa, vårda, stödja och finnas för våra invånare i stället för att agera gränspoliser.

I Sverige har alla barn har rätt till skolgång. Det var den tidigare alliansregeringen som ändrade lagen 2012 så att rätten till skolgång gäller för alla barn, det vill säga även de som vistas illegalt i landet. Ett beslut som Centerpartiet står fast vid, även om andra partier nu vacklar. Sedan dess har också Barnkonventionen blivit lag i Sverige. Sammantaget innebär detta att barn helt enkelt inte ska straffas för sina föräldrars lagöverträdelser.

Sverige ska aldrig acceptera förekomsten av ett skuggsamhälle, med den otrygghet, det utanförskap och utnyttjande av sårbara människor som det innebär. Att införa anmälningsplikt för lärare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper behöver däremot inte ens innebära att fler personer utvisas snabbare, utan riskerar i stället leda till att papperslösa barn isoleras, inte går i skolan och får sämre förutsättningar för en god framtid. Det riskerar också leda till en ökad misstro gentemot våra offentliga institutioner, raka motsatsen till vad vi arbetar för och vet är viktigt för integration i vårt samhälle. Skuggsamhället befästs i stället för att bekämpas.

Reglerad invandring kräver utvisningar. Det är ett nödvändigt ont. Den som fått avslag ska lämna Sverige. Men att försöka genomföra det genom att riva ned tilliten till våra gemensamma institutioner och förvandla Sverige till ett angiverisamhälle, det är ett för högt pris att betala.

Ehsan Nasari, kommunalråd (C)

Julia Eriksson, ordförande, Centerpartiet Uppsalas kretsstyrelse