Centerpartiets synpunkter på detaljplanen för Norra Ön

En hållbar stadsutveckling är av stor vikt för Centerpartiet. Vi välkomnar den detaljplan som nu tas fram för utveckling av Norra Ön, en fråga som vi var ett av de första partierna att lyfta och driva i kommunen. Nedan finner du det yttrande vi lämnat in till kommunen i det samråd om detaljplanen som skett under början av 2021.

Allmänna synpunkter

Detaljplanen för Ön visar en intressant stadsdel som kommer att komplettera och berika Umeå och bli en del av Umeås centrala delar. Men skalan på bebyggelsen är delvis för kompakt för att stadsdelen ska bli så attraktiv som den har möjlighet att bli. Och det ekologiska uppdraget som det uttrycks i FÖP Ön klaras inte med detta planförslag.

Däremot har de ekonomiska och tekniska värdena fått stort utrymme i planen. Då är det viktigt att komma ihåg att alltför storskalig bebyggelse, kan sänka attraktiviteten och därigenom fastighetsvärdena. Därför bör byggnader med sju och åtta våningar mot gatan (se detaljplanens illustrationsplan) bli max fem våningar istället.

Man kan jämföra med kv. Minnet i Umeå dvs Bågenhusen. Byggnaderna där är fem och sex våningar höga, Rådhusesplanaden är 37 meter bred. Esplanaden i detaljplanen för Ön är 27 meter bred. Höga hus i Umeå har de senaste åren byggts som bullerskärmar mot trafikerade leder och järnvägen, men höga hus i en kvartersstad är något helt annat. Man kan däremot bygga höga landmärken i speciella lägen som tex på den norra ö-spetsen.

I hållbarhetsbegreppet social hållbarhet innefattas en skala på bebyggelsen som bidrar till ansvarstagande och lagom stora revir, bebyggelse för olika smaker, olika hyresnivåer, olika åldrar, en social mångfald och med en stadsform som genererar lokalt näringsidkande.

Skalan kan även bidra till att vi väljer att gå i trapporna istället för att ta hissen, träffas på gårdarna osv. Odlingsmöjligheter på de skyddade gårdarna bidrar både till den sociala och ekologisk hållbarheten.

Den ekologiska hållbarheten innefattar sammanhängande grönstruktur med gröna korridorer för gott djurliv och för människors rekreativa utbyte. Synliga kretslopp för tex vattenavrinning i bäckar och fördröjningsmagasin (se ”funktioner i Grönstråket med tonvikt på det ”Blå stråket” FÖP Ön).
Husens placering och form kan bidra till att förbättra mikroklimatet på gator och gårdar och ge en energimaximering. I detaljplanen finns en bestämmelse som innebär att kvarterens byggnadshöjd mot sydväst ska hållas nere så att gården får sol under en viss tid, det är bra. Bestämmelsen om att en stor del av gårdarna ska utgöras av genomsläppliga material är också bra.

Det borde också införas krav på att en viss del av bebyggelsen ska utföras i träbyggnadsteknik eftersom byggande i trä minskar utsläpp av växthusgaser i jämförelse med byggande i betong.

 

DETALJPLANEN på Norra Ön

Här är bebyggelsen för hög för att stadsrummet ska bli trevligt (kommunens illustration).

Illustrationsbild över Norra Ön sett från sydöst

Illustrationsbild över Norra Ön sett från sydöst

 

De föreslagna hushöjderna på Ön är högre än centrala stan i Umeå och antal våningar liknar mer delar av Stockholms innerstad, malmarna och Kungsholmen. Snitthöjden i illustrationsplanen är omkring 5,2 våningar. Byggnaderna på Karlavägen i Stockholm är 5–6 våningar.

  • Exploateringen är högre än i FÖPen för Ön och snitt höjden på den norra delen är i snitt 6,5
  • Tänk inte i hushöjder utan tänk kvartersstad. På våra nordliga breddgrader är Dragonfältets skala att föredra dvs 4-5 vån med en indragen vindsvåning.
  • Några högre hus kan sticka upp. En referens som man arbetade i FÖP Ön var kv. Östermalm Öst på stan.
  • Skalan i gatan påverkar solförhållanden, trygghet och trivsel, därför bör hushöjderna mot gatan hållas nere.

Den i planförslaget föreslagna exploateringen är högre än i FÖP Ön.

  • Planförslaget möjliggör ca 2800 nya bostäder i framför allt flerbostadshus, inklusive centrumverksamheter i bostädernas bottenvåningar på strategisk utvalda platser, en grundskola och två förskolor. Det innebär knappt 30 000 m2 BTA mer än FÖP Ön och tex 300 fler lägenheter vilket kan skapa omkring 1000 fler bilrörelsen per dygn.

Lägre hus i på Ö-nabben är bättre

  • Skalan i gaturummet bör endast vid några platser som utpekats i detaljplanen, överstiga 5 våningar
  • Alla bottenvåningar mot huvudgatan ner till den nya bil bron ska kunna innehålla handel om det uppstår sådant önskemål från fastighetsägaren.
  • Blandad bebyggelse är viktig ur flera aspekter både sociala och ekonomiska. Det är viktigt att i exploateringsavtal och fastighetsindelning även anpassas för mindre lokala byggprojekt. Det möjliggör en bättre lokal ekonomi än om tomträtterna blir förhållandevis stora.

Plankartan

Synpunkter på plankartan:

  • Några bestämmelser känns tveksamma. Tex att inte balkonger får finnas mot huvudgatan. I planbeskrivning står det att balkonger placeras så att snöröjningsfordon får fri passage under balkongen. Det borde räcka och en bestämmelse att balkongerna ska integreras och dras in i fasaden borde införas i stället. Balkonger mot öst eller väst är viktiga för de boende.
  • Varför har några kvarter endast Bostäder som ändamål? En möjlighet till handel är endast en möjlighet och inte tvingande. På samma sätt kan också ett S finnas på flera kvarter som ger möjlighet till att skolor kan inrymmas i ett kvarter. De redovisade skoltomterna tar stora kvarter i anspråk (dvs ger en dålig exploateringsekonomi) och utevistelsen borde kunna ingå i den gemensamma grönstrukturen i stället.
  • Vad har styrt vilka kvarter som ska ha möjlighet att inrymma handel, butiker osv tex C. varför finns det inte möjlighet att ”öppna butik” i alla kvarter som vetter mot Esplanaden?
  • Parkeringshusen bör kompletteras med verksamheter i bottenplan förses med tex en vacker träfasad för att inte ”döda” kvarteret och skapa otrygghet i stadsdelen.


DETALJPLANEN: Hållbarhet och kvalitet

  • Inom planområdet bör en variation finnas vad gäller färg och materialval liksom
    en variation i stadsdelens taklandskap som bidrar till att få bättre solinfall på stadsdelens gårdar.
  • Inom Norra Ön kan grönytefaktor med fördel tillämpas. Grönytefaktorn påverkar
    och berikar arkitekturen och upplevelsen av stadsrummet.

”Byggnader, som planeras för verksamheter i bottenvåningar, skapar möjlighet för service och vistelse. Bottenvåningarnas fasader bör där ges särskild omsorg och bearbetningsgrad och utföras med förhöjd rumshöjd (2,8 meter).” (ur planbeskrivningen)

Beskrivningen av arkitekturen i planbeskrivningen finns tyvärr inte med som bestämmelser. Det innebär att det inte är bindande.

  • Markanvisningsavtal bör användas för att säkerställa kvaliteten på bebyggelsen eftersom detaljplanen är så vag.

DETALJPLANEN: Bebyggelsestruktur och klimat

  • Verksamheter bör som huvudregel möjliggöras i bostädernas bottenvåningar, framförallt i anslutning till torg och i strategiska hörn där stråk för olika trafikslag korsar varandra.
  • Planen möjliggör platser för social samvaro, evenemang, uteservering, utsiktsplatser med hög tillgänglighet. Terrasseringar kan med stor fördel användas i många syften så att vattenkontakt uppnås.


Klimat

  • Mikroklimatet inom planområdet påverkas av planerade bebyggelse. Höga hus ökar vindhastigheten och därmed energiförbrukning vilket försämrar lokalklimatet. Högre hus än snitthöjden fem våningar bör därför planeras i mindre omfattning än i nu liggande förslag.

Gestaltning av stadsrummet i DETALJPLANEN

”Norra Öns läge i staden, naturmiljön och den omedelbara närheten älven utgör
viktiga förutsättningar liksom hur människor rör sig inom stadsdelen. Viktiga
aspekter i planeringen är att skapa goda ljusförhållanden i de offentliga rummen,
inne på kvarterens gårdar och i bostäderna.”

Är förskolans placering på önabben rätt?

Illustrationsbild över förskolans läge på Norra Ön

Illustrationsbild över förskolans läge på Norra Ön

Varför ligger inte skolor och förskolor i kvartersstukturen?

”Skolverksamheterna är strategisk placerade nära natur och planerade rekreationsstråk. Planens intentioner är att; säkra utrymme för funktionella gårdsmiljöer med god ljudmiljö och bra tillgång till solljus i direkt anslutning till park och natur och ett multifunktionellt rörelsestråk. Barnens behov av ytor för lek och utevistelse ska tillgodoses genom att kombinerade funktioner mellan friyta på kvartersmark och angränsande allmänna park och naturmark. Förskolans gård ska dock vara minst 3000 m2.

För att säkra att minsta skolgårdstorlek inte blir mindre än 3 000 m2 regleras förskolan byggnadsarea[e2]. Regleringen är särskilt viktig för förskolan på norra spetsen där förskolan får en liten tomt och inte ligger i direkt anslutning till natur.”

  • Skolor med på egna tomter tar mycket mark i anspråk.
  • De borde kunna ingå i kvartersstrukturen.
  • Kan skolgårdarna göras som en del av parkmarken och användas av allmänheten när skolan är stängd?

Gröna stråk - ur DETALJPLANENS planbeskrivning

”Landskapet hålls öppet med en stadspark på norra spetsen, en stadsdelspark i planområdets mitt. Den befintliga gläntan på östra sidan av planområdet som idag används till skolverksamhet utvecklas till en närområdespark. Vattenområdet vid planområdets nordvästra sida planläggs för att möjliggöra rekreation och publika verksamheter vid vattnet.”

  • I denna detaljplan tas dock inte ett särskilt program fram utan gestaltningsfrågorna
    integreras i planbeskrivningen, vilket är en brist.

Grönstråk i DETALJPLANEN

Den högre exploateringen innebär att bebyggelsen kommer närmare kulturmiljön och att det sammanhängande gröna stråk som fanns i FÖPen smalnas av.

I tidigare utredning för grönstrukturen för Ön var dagvattenhanteringen en central roll för det ekologiska uppdraget i planen. Översiktsplanen präglades av möjligheter till hållbar utveckling. En sammanhållen grönstruktur med bland annat lokalt omhändertagande av dagvatten föreslogs vara karaktäristiska element. Se vidare ”Funktioner i grönstrukturen med tonvikt på det blå stråket”

Här beskrivs också vikten av odlingslotter - gärna inom grönstrukturen -och vikten av det gröna inne på gårdarna. Se tex Bo 01-området i Malmö.

En illustration av traditionell dagvattenhantering i detaljplanen för Norra Ön.

En illustration av traditionell dagvattenhantering i detaljplanen för Norra Ön.


Dagvattnet leds in i dagvattenledningar och ut i älven. Den ekologiska aspekten med synliga kretslopp eller lokalt omhändertagande av dagvatten har inte tagits tillvara i tillräcklig omfattning, jämfört med ambitionerna i FÖP:en.

Markanvisning

Ur planbeskrivningen:
”Det geografiska läget i kombination med kommunens planering och strategier för ett långsiktigt hållbart stadsbyggande bidrar till nytänkande i frågor som rör parkering. För att uppnå reducerad bilanvändning på Norra Ön krävs dock att insatser i planeringsskedet följs upp i genomförandeskedet, samt att frågor som inte regleras i detaljplanen kan hanteras vid exempelvis markanvisning.”

  • Markanvisningsavtal bör användas för att skapa höga trivselvärden dvs vackra hus, träbyggande som ger lägre klimatskadliga utsläpp än betong, en god lokal ekonomi genom att många mindre byggherrar kan erbjudas byggrätter, variation och mångfald genom att minst tre olika byggare/entreprenörer får dela på ett kvarter och bidra till att tomtindelningen bidrar till variation. Varför inte sträva efter en utställning på Ön för att visa upp en god stadsbyggnad, liknande de bomässor som ordnas i Sverige. Ett anbudsförfarande eller en arkitekttävling mellan olika exploatörer brukar göra susen.

Hur många broar kan exploateringen bära?

Det är väldigt bra att Ön byggs med höga ambitioner avseende att minimera bilanvändande, men det gör att man måste fundera på hur många broar som denna exploatering kan bära.

Finns, det utrymme för alla broar nu eller måste man etappindela byggandet?
För många broar för tidigt i exploateringen kan bidra till oönskat höga kostnader i tidigt skede.

Plankarta över Norra Ön

Plankarta över Norra Ön