Sansade samtal i politiken bättre än polarisering

Detta är en insändartext skriven av Mattias Larsson. Mattias är gruppledare i Umeå, distriktsordförande i Västerbotten och ledamot av Centerpartiets partistyrelse.

Noterar med intresse att Centerpartiet nu angrips med hårda ord från både vänster och höger men också av någon enskild internt. Angreppen varierar i omfattning, hätskhet och saklighet lite beroende från vilket håll det riktas.

Det som uppenbarligen stör är enkelt uttryckt att Centerpartiet valde att stå fast vid den position vi tidigare intagit och som kan sammanfattas som att man står kvar som ett liberalt, borgerligt och grönt parti i en mittenposition. För alla som följer med samhällsdebatten är detta inget nytt. Inte heller att vi som en konsekvens av detta arbetar för att hålla ytterkantspartierna utanför ett inflytande över regeringspolitiken.

I statsministermomröstningen nu i tisdags fortsatte angreppen på Centerpartiet med en hätskhet av sällan skådat mått. Mest aggressiv denna gång var vänsterledaren Nooshi Dadgostar men som vanligt var också Ebba Busch, Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson snabba att falla in i kritikerstormen.

För mig som har mycket av min politiska erfarenhet från den kommunala och regionala nivån är det förvånande att följa denna kanonad. Och jag ställer mig frågan vad som är syftet. I mina kontakter med väljare så möts jag ständigt av kravet att vi som politiker måste samverka för att nå resultat.

Runt om i landet är Centerpartiet det parti som medverkar i flest ledningar av kommuner och regioner. I samtliga fall sker det genom breda uppgörelser, ibland tillsammans med S och MP ibland tillsammans med Allianspartierna. Det som driver oss är viljan att skapa bra lösningar för medborgarna och ta ansvar.

På samma sätt uppfattar jag Annie Lööfs och Centerpartiets agerande på riksplanet. Vi ser oss som ett som ett liberalt, borgerligt och grönt parti som är öppna för samarbete med övriga partier i den breda mitten! Det finns dock ett tydligt undantag. Vi är inte beredda att medverka till att ge ytterkantspartier ett regeringsinflytande.

Detta är inte unikt. I Tyskland såg vi nyligen hur det blev en regering bestående av S, L och de gröna vilket innebar att man höll ytterkanterna till höger och vänster utanför inflytande. Det finns anledning att öppna ögonen och blicka utanför Sveriges gränser.

Under alla år jag varit politiskt engagerad så har jag hela tiden hört resonemang om att blockpolitiken är fördummande och skapar låsningar. Och jag minns hur statsminisiter Löfven ivrigt pläderade för att blockpolitiken behövde brytas. Men nu när det finns ett parti som inte vill inordna sig i det ena eller det andra blocket så är det inte heller bra! Eller är det så att blockpolitik är bra så länge ”mitt block” är större??

Jag tillhör dom som hoppas att när krutdimman skingrat sig att vi kan få ett mer sansat och konstruktivt samtal om hur vi ska arbeta för att lösa de framtida utmaningar vi står inför som bland annat, välfärden, kriminaliteten, klimatkrisen, jobben, livsmedelsförsörjningen samt att fortsätta skapa goda förutsättningar förutveckling i hela landet.

Centerpartiet är en ansvarstagande konstruktiv kraft som kommer att verka för att hitta breda uppgörelser för att ta itu med detta. Detta gör vi varje dag runt om i landet.

Mattias Larsson, C