Umeå kommuns program för hållbar landsbygdsutveckling från 2018 har reviderats och varit ute på samråd. Centerpartiet Umeå har skickat in ett yttrande där vi i grunden ställer oss positiva till det reviderade programmet, men på vissa områden ser vi att det behövs skarpare skrivningar för att programmet ska få större verkningskraft.

Inledning

Förslaget till det reviderade programmet för hållbar landsbygdsutveckling präglas av ett positivt anslag vilket ger en god grund för en fortsatt tillväxt och befolkningsutveckling. Efter att kommunens planeringresurser och budgetar i årtionden helt fokuserats på hur tätorten ska utvecklas och växa så finns det bra förslag i programmet som ger möjlighet till utveckling.

Programmets styrning

Centerpartiet önskar ett förtydligande om hur vi kan säkerställa att samtliga nämnder styrs av det som står i programmet. Vi har flera aktuella exempel på där nämnder inte verkar känna sig berörda av det nuvarande programmets innehåll, exempelvis äldrenämndens hantering av Sjöbacka vård- och omsorgsboende i Tavelsjö, eller för- och grundskolenämndens hantering av förskoleplatser i byarna.

På sida 7, under rubriken ”Genomförande och uppföljning” står det att ”Programmet ska också följas upp årligen inom ramen för kommunens programstyrning”. Här menar vi att det inte kan vara själva programmet som ska följas upp, det bör rimligen vara effekterna av programmet.

De areella näringarnas betydelse

I programmet pekas på de areella näringarnas betydelse inte bara för landsbygden, det handlar inte minst om att säkra livsmedelsförsörjningen. Den odlade marken i Umeå kommun är ca 5 % av den totala ytan, det är av yttersta vikt att den marken inte bebyggs. Tätortsnära bebyggelse kan vara svår att kombinera med lantbruksverksamhet. Vid planering av bebyggelse måste därför hänsyn tas till att lantbruk oundvikligen genererar både lukt, damm och buller, vilket kan göra att bostadsbyggande inte är lämpligt.

Vem ska vara drivande i utvecklingen?

Centerpartiet uppmuntrar självklart lokalt driven utveckling, men vi upplever formuleringarna i programmet som att det är de lokala initiativen som ska vara drivande i landsbygdens utveckling. Så kan det inte behöva vara. Pratar vi om utvecklingen inne i tätorterna är det snarare de kommunala staberna som fungerar drivande. Vi ställer oss därför frågande till vad som hände med jämlikheten.

Under målområde 5 Aktiv lokalutveckling pekas på vikten av ett lokalt engagemang och ideellt arbete, vilket har visat sig vara en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling i landsbygdens byar. Centerpartiet har alltid haft uppfattningen att kommunala beslut ska ligga nära befolkningen. I Umeå kommun avvecklades först kommundelsråden och därefter kommundelsnämnderna, för närdemokratin var dessa områdesnämnder viktiga utifrån information och inflytande. Ett återinförande av områdesnämnder skulle med säkerhet vitalisera demokratin.

Landsbygd eller landsbygder?

I programmet används växlande ordet landsbygd med ordet landsbygder. Här är det viktigt att komma ihåg att landsbygden inte är homogen, och förhållanden och förutsättningar skiljer sig beroende på var på landsbygden man bor.

Övriga synpunkter

Kapitel ”Attraktiva livsmiljöer”

Tillägg under rubriken ”Behov av ett mer varierat bostadsutbud”.
AB Bostaden har fått ett uppdrag av kommunfullmäktige att även bygga utanför de centrala stadsdelarna. Detta bör nämnas i stycket.

Tillägg i prioriteringarna, lägg till AB Bostaden som ansvarig nämnd på de två fösta prioriterade frågorna (”Bidra till ett mer diversifierat bostadsbyggande på Umeå landsbygd” och ”Främja byggande i landsbygdsområden med svag bebyggelseutveckling”)

Kapitel ”Starkt lokalt näringsliv”

Tillägg under rubriken ”Jordbruksföretagen minskar i antal”.
Här nämns hög ålder bland aktiva jordbrukare som gör att många står inför ett ägarskifte, däremot beskrivs inte de problem som finns med finansiering av ett ägarskifte. I kapitlet om attraktiva livsmiljöer lyfts att kommunen har en viktig roll att informera banker om Umeås tillväxt och hur ökade fastighetspriser trycks utåt från Umeå stad. Vi vill därför ha ett tillägg med liknande innehåll även här, för Umeå kommun har en viktig roll att gentemot banker påpeka vikten av ägarskiften för de areella näringarna.

Tillägg under rubriken ”Livsmedelsförsörjningen behöva öka”.

Vi vill återskapa Forslunda som ett regionalt nav, precis som det en gång varit. Bland prioriteringar till 2030 (s. 23) står ”Inom ramen för regional livsmedelsstrategi medverka till att skapa regionalt nav för jordbruksnäringen och ta särskilda initiativ inom områdena forskning, utveckling och innovation samt kunskapsförsörjning”, här vill vi peka ut Forslunda som platsen för det regionala navet.

I sista stycket under ”Livsmedelsförsörjningen ska öka” står det att ”Det är viktigt att verka för en långsiktigt tryggad jordbrukssektor med sikte mot självförsörjning”. Vi vill ändra meningen så att den lyder ”…med sikte mot ökad självförsörjning”.

Kapitel ”Välfungerande offentlig service”

Under flera avsnitt nämns samarbete med grannkommunerna, Centerpartiet anser att samarbetet inte bara kan handla om kommersiell service. Ett samarbete med grannkommuner inom flera områden exempelvis skola och äldreomsorg borde prövas mer aktivt.

Tillägg under rubriken ”Samordning av lokala verksamheter”

Centerpartiet vill trycka på vikten av att kommunen inte räknar med att drift och skötsel av friluftsanläggningar på skolorter sköts av lokala krafter. Kommunen måste ta ett ansvar, precis som man gör inne i staden. Att elever tex kan åka skidor på idrottslektioner eller friluftsdagar ska inte vara avhängigt om föräldrarna ha dragit upp spår.

Förändring under rubriken ”Breda roller och funktioner”

I sista stycket står att ”De breda roller och funktioner som kommunala verksamheter har på Umeå landsbygd är viktiga att diskutera och beakta när struktur, utbud och eventuella förändringar inom verksamheterna diskuteras och föreslås”. Den här formuleringen fungerar som en död hand, och är inte särskilt framåtsyftande. Vi vill byta ut orden ”diskutera och beakta” till ”bevara och utveckla”.

Kapitel ”Hållbara transporter och infrastruktur”

Tillägg under rubriken ”Hållbara transporter”

Utmaningarna med biltransporter är stora, precis som nämns i programmet. Vi vill dock lyfta att många landsbygdsbor i större utsträckning har bättre förutsättningar att kunna ställa om och byta till tex elbil.

Strykning under rubriken ”IT-infrastruktur och digitalisering”

Andra styckets sista mening lyder ”Eftersom marknadens aktörer bygger fiber där det går att generera vinst så görs detta främst i större tätorter där det inte kostar för mycket”. Denna mening måste strykas, eftersom den dels har en väldigt politiskt färgad klang, dels är felaktig.

Tillägg Prioriteringar till 2030

Lägg till UKF och ÄN som ansvariga nämnder under punkten ”Underlätta arbetspendling från tätort till landsbygd för att säkra kompetensförsörjning inom skola, vård och omsorg.

Övrigt om bebyggelse

Centerpartiet är av åsikten att bygglov och planer alltid bör hanteras efter kötid, och inte efter storlek. I dagsläget finns upplevelsen att större projekt inne i tätorterna går före mindre projekt på landsbygden.

Verktyget områdesbestämmelser är kommunens ansvar, medan detaljplaner ofta sätts igång efter initiativ av privata aktörer och bekostas av privata medel. Vi vill därför påpeka vikten av att medel avsätts så att områdesbestämmelser kan upprättas och vid behov revideras.