Innovation och kompetens för att lösa klimatutmaningarna

- Klimatfrågan handlar om innovationer och kompetens. Vi ska främja nya västsvenska affärsmöjligheter som bidrar till en positiv klimat- och miljöutveckling, och matcha arbetskraften för de jobb som finns genom utbildningsinsatser och praktik, säger Kristina Jonäng och Aida Karimli.

Sverige och världen har haft fokus på klimatfrågan några årtionden. På 70-talet ifrågasattes oljeberoendet. Fjärrvärme i uppvärmningen och energieffektivisering i industrin tog fart. Under 80-talet ökade andelen biobaserade bränslen samtidigt som oljepannor i hushållen blev ovanligt. FN-konferenser under 80- och 90-talen tog upp klimatfrågan. När amerikanen Al Gore och britten Nicholas Stern uppmanade världen att ta tag i klimatfrågan i början av 2000-talet ökade initiativen. Nu stiger förhoppningarna att vi ska nå klimatmålen, även om viss besvikelse gjorde sig gällande på FN-mötet i Glasgow, när några nationer tvekade att ansluta sig till överenskommelserna.

Nu är klimatarbetet präglat av att få saker gjort. Utmaningen är påtaglig i Västsverige, eftersom industriproduktionen är koncentrerad hit. Mångmiljardbelopp i investeringar ska ske inom några år. Industrin vänder sig bort från investeringar i fossilt och har fokus på förnybart. Det ställer krav på elförsörjning från förnybara energikällor samt en förbättrad kapacitet och distribution av el. Utbyggnad av vindkraft och solenergi är nödvändigt. Västra Götalandsregionen och industrin samtalar med bl a Svenska Kraftnät för att driva på. Samtidigt behöver industri och hushåll fokusera på energieffektivisering som traditionellt varit en framgångsrik gren i Sverige.

Inom Västra Götalandsregionen jobbar vi brett med klimatfrågan. Både miljönämnden och regionutvecklingsnämnden avsätter egna resurser som används för att medfinansiera EU-projekt och nationella initiativ. Det möjliggör satsningar på flera hundra miljoner kronor de närmaste åren. Stora samarbeten mellan företag, akademi och kommuner startar vrider utvecklingen i rätt riktning.

Klimatfrågan handlar om innovationer och kompetens, mindre om målsättningar och styrdokument, som var viktiga när klimatarbetet påbörjades. Under de närmaste åren kommer en västsvensk kraftsamling att ske inom elektrifiering, digitalisering, cirkulära affärsmodeller samt fullföljda studier. Klimatfrågan kan aldrig lösas utan dessa breda perspektiv. Industrin ska göra teknikskiften, arbetsplatser ska digitaliseras, produktionsprocesser ska byta från linjära till cirkulära flöden och därutöver behövs arbetskraft med rätt kompetens. Det är en omställning bortom det som vi tidigare betraktat som klimatarbete. Inriktningen på den västsvenska arbetsmarknaden ska byta spår och alla som bor här ska rustas för förändringen. Att fler ungdomar kan fullfölja gymnasiet är en förutsättning för klimatomställningen. Talanger ska lockas hit från utlandet. Det kommer att saknas arbetskraft lokalt och därför är arbetskraftsinvandring nödvändigt.

När klimatfrågan blev aktuell på 70-talet och hushållen bytte ut oljepannor till förmån för fliseldning samt biobaserad fjärrvärme fanns en drivkraft att ta hjälp av skogen i omställningen. Den insikten behöver förstärkas när vi tar nya kliv för klimatet. Skogsprogram presenteras runtom i landet, men arbetet har devis kantats av dålig kunskap om skogsråvarans betydelse. I Västra Götaland pågår ett arbete med att ta tillvara skogens resurser för innovationer, jobb och klimatomställning som behöver påskyndas. Det handlar om att få fram volymer av biologisk råvara och ökat antal biobaserade innovationer.

Alla gröna näringar, inklusive jordbruket ska ses som en resurs i klimatomställningen. Livsmedelsproduktion och biobaserad energiframställning är en tillgång för att minska utsläppen totalt sett. Ibland framskymtar en uppfattning att produktion av nötkött är dåligt för klimatet eller att minskad markanvändning är önskvärd för att minska utsläppen. I vissa sammanhang blir det otydligt att betande kor och arbetet för öppna landskap samt aktivt jordbruk är förutsättningen för det breda utvecklingsperspektivet på klimat. Om inga djur levererar gödsel kan inget odlas. Om vi väljer att importera konstgödsel stiger koldioxidutsläppen, istället för att minska. Synen på skog och jordbruk är en avgörande pusselbit för att nå klimatmålen. Industrin och hushållen är rustade, lärosäten och kommuner är redo, men jordbruket och skogen bromsas delvis i sin utveckling. Denna blockering måste brytas. Skogen och jordbruket ska tas tillvara på ett genomgripande sätt. Bara då kan vi lyckas med klimatmålen. Det är särskilt angeläget i ett län som Västra Götaland, som är Sveriges största livsmedelsproducerande län och som också tillhör en av Sveriges största län för skogsbruk.

Kristina Jonäng, (c) regionråd
Aida Karimli, (c) ledamot av regionfullmäktige