Folkbildningen - en nyckel till livsresor

När Nils Holgersson åter landar i Västra Vemmenhög efter sin långa resa genom Sverige, har han inte bara lärt sig svensk geografi, utan även utvecklats som människa genom de möten han haft och den kunskap han fått. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige blir på så sätt en gestaltning av den svenska och helt unika utbildningsformen: folkbildning.

Att mötas, lära tillsammans och skapa är alla värden svåra att mäta, men likväl viktiga för att vi som människor ska kunna växa och utvecklas – genom hela livet. Vi i Centerpartiet brukar kalla det för livsresan.

Folkbildningen som utbildningsform kännetecknas av att den är "fri och frivillig", det vill säga fri från statlig styrning och frivillig för deltagarna och bedrivs bland annat på folkhögskolor och studieförbund. Att det finns olika vägar till utbildning är en förutsättning för att lära hela livet. En kurs på en folkhögskola kan bli den stora skillnaden för någon i utanförskap, för att skapa en meningsfull vardag. För att kunna göra en livsresa måste du få samma förutsättningar oavsett var i landet du bor.

Just nu pågår Christer Nylanders utredning av folkbildningen på uppdrag av regeringen, denna syftar till att se över och förbättra förutsättningarna för folkbildningen genom att säkerställa en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll. Något vi tycker är bra, och står bakom.

I Nylanders uppdrag ingår att analysera folkbildningens nuvarande styrmodell och modell för fördelning av statsbidraget. Därför är det märkligt att regeringen nu samtidigt går före utredningen och lägger ett skarpt förslag om att centralisera bidrag genom ett ökat statligt inflytande över statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund.

Det är självklart att det måste finnas tydliga regler och att det ska vara enkelt att följa upp de krav som ställs på den svenska folkbildningen. För som systemet ser ut finns både problem och kryphål. Men ett litet antal individer som medvetet gör fel varken ska eller får inte förstöra för den stora massan som gör rätt och som bidrar till människors rättigheter att få utvecklas och ta del av det livslånga lärandet.

För bildningsverksamhetens långsiktiga trovärdighet behövs arbetet med att stärka kontrollen och uppföljningen av folkbildningens verksamheter. Idag sker det arbetet inom Folkbildningsrådet av representanter för folkbildningen, som förstår verksamheten och som vet att det råder olika förutsättningar och utmaningar inom folkbildningen.

Folkbildningens styrka är den enskilde deltagarens, cirkelledarens och det engagemang som föds. Politikens uppgift i sin tur är att främja möjligheterna och skapa förutsättningar för alla människors rätt att utforma sina liv, utan statliga pekpinnar och detaljstyrning.

Förutsättningarna och förståelsen finns lokalt, av människor för människor. Det är så vi skapar inkluderande samhällen. Folkbildningen blir på så sätt en mycket viktig del av vår fria demokrati- något vi måste fortsätta värna.

Cecilia Andersson, regionråd i VGR
AnnaSara Perslow, vice ordförande i styrelsen för Folkhögskolorna i VGR
Aida Karimli, vice ordförande i miljö- och regionutvecklingsnämnden i VGR
Karola Svensson, ledamot i kulturnämnden i VGR
Leif Sandberg, gruppledare för Centerpartiet i SKR
Magnus Svensson, regionråd i Gävleborg