Bättre markhälsa och flexiblare EU-regler

Bättre markhälsa och flexiblare EU-regler - Frida Nilsson (C) driver på med målet att trygga framtidens matproduktion

Frida Nilsson, Lidköping, leder arbetet för förbättrad markhälsa och ökad flexibilitet i EU-regelverket. Som rapportör och förhandlare i den europeiska regionkommittén har hon nu framgångsrikt lyft fram de mer lokala perspektiven i arbetet med EU-direktivet om markövervakning och motståndskraft.

Frida har inom sitt uppdrag drivit igenom ett förslag inom regionkommitténs miljöutskott, ENVE, som fokuserar på att säkerställa hälsosamma jordar för att trygga framtidens matproduktion.

Försämrad jordkvalitet utgör ett betydande problem för Europa. För att främja bättre jordhälsa och vidta rätt åtgärder måste vi öka medvetenheten om våra jordars nuvarande tillstånd, säger Frida Nilsson. I ljuset av klimatförändringarna står vi inför stora utmaningar. För att stärka den biologiska mångfalden och för att säkerställa en stabil livsmedelsförsörjning måste vi agera nu.

Samtidigt betonar hon vikten av att utforma en lagstiftning som både är förnuftig och anpassningsbar för att fungera i för olika medlemsländers förutsättningar. All mark i EU kan varken bedömas eller förbättras på samma sätt. Men med den flexibilitet som nu föreslås inom ENVE, tillsammans med krav på finansiering för lokal övervakning, så säkerställs att markhälsan hanteras på ett målinriktat sätt.

EU rymmer en mångfald av jordtyper och markanvändningssätt. I Sverige utgör endast 3 % av landytan bebyggd mark, 7 % är jordbruksmark, medan resterande 90 % utgörs av skog, öppna våtmarker och fjällkedjor, säger Frida. I andra länder ser förhållandena annorlunda ut. I vissa länder är nästan all mark bebyggd eller brukad som jordbruksmark. Detta är en variation som kräver en flexibel och anpassningsbar lagstiftning för att bäst bevara markhälsan.

Vissa aspekter av markhälsan omfattas inte tillräckligt av nuvarande lagstiftning, och enligt planerna för 2030 måste medlemsländerna samarbeta för att säkerställa god markhälsa senast år 2050.

Effekterna av dessa förslag kommer i hög grad att kännas av på både kommunal och regional nivå. Därför har det varit av yttersta vikt att införliva lokala perspektiv i förslaget och att involvera lokala intressenter i processen, avslutar Frida Nilsson