Centerpartiet antar ny politik för Sverige

I dag, den 7 mars 2025, höll Centerpartiet förtroenderåd för att besluta om de reformer som arbetats fram av de fem reformgrupper som tillsattes i höstas. Partiet antar nu flera nya reformer inom de fem prioriterade områdena landsbygd, klimat, jobb/företagande, trygghet, och skola.

Reformgrupperna presenterade sina reformförslag för centerrörelsen redan i januari. Med reformgruppernas förslag, som nu blir partiets politik, tar Centerpartiet sig an de utmaningar och problem som påverkar människors vardag, med riktiga lösningar inom områden med stora utmaningar för ett grönt liberalt Sverige. Läs vidare om Centerpartiets nya politiska förslag nedan:

Landsbygd: Välfärdens kärna ska fungera på landsbygden

Mer pengar till landsbygdens välfärd

Välfärdens kärna i Sveriges landsbygder ska säkras en rimlig finansiering genom:

• en bred skatteöversyn och ett rättvisare utjämningssystem
• att fastighetsskatten från elproducerande anläggningar stannar lokalt och regionalt och
• att de värden som skapas på landsbygderna, inte minst genom de statliga bolag som nyttjar Sveriges naturresurser, återförs till landsbygderna.

Landsbygdssäkra lagar och beslut

Alla riktade statsbidrag omvandlas till generella statsbidrag, utan ansökningsprocess och återrapporteringskrav, inledningsvis för kommuner med färre än 30 000 invånare.

Politiska beslut och lagar landsbygdssäkras genom att:

• införa en obligatorisk konsekvensbedömning ur landsbygdsperspektiv i lagstiftningsprocessen och
• befintlig lagstiftning inom vård, skola och omsorg ses över ur ett landsbygdsperspektiv för att möjliggöra små, flexibla och lokalt anpassade lösningar.

Stärk kompetensen och förbättra rekryteringen inom välfärdens kärna på landsbygden

• Genomför ett omfattande kompetenslyft för att vidareutbilda personal på landsbygderna till rätt kompetens och behörighet inom välfärden.
• Staten ska avtala med lärosäten så att utbildning och vidareutbildning inom välfärdsyrken erbjuds via lokala och regionala utbildningscentra.
• Inför ekonomiska incitament för att stärka möjligheten att kompetensförsörja välfärdens verksamheter på Sveriges landsbygder med behörig personal.

– Trots att människor i Sveriges landsbygder betalar en större del av sin inkomst för att finansiera välfärden jämfört med människor i storstadskommuner så får de sämre välfärd. Det är oacceptabelt. Alla har rätt till en jämlik och tillgänglig välfärd, och de hinder som står i vägen för detta måste nu åtgärdas, säger Christofer Bergenblock, riksdagsledamot och reformgruppens ordförande.

Här , 382.8 kB. kan du läsa landsbygsreformerna i sin helhet

Klimat: Grön tillväxt ska rädda klimatet

• Grön skatteåterbäring
  Inför en grön skatteåterbäring till alla medborgare för att kompensera för höjda drivmedelspriser i samband med klimatomställningen. Återbäringen ska dubbleras på landsbygden där kollektivtrafiken är mer begränsad.

• En rejäl klimatskattereform
  Genomför en övergripande klimatskattereform. Samtliga skatters miljöstyrande effekt ska utvärderas och vid behov justeras för att bidra till en grön skatteväxling i linje med principen om förorenaren betalar. Fossila subventioner fasas ut.

Gör Sverige till ett innovationsland igen

• Reformera miljöbalken i grunden till en klimat- och miljöbalk med tydligare ramar och avgränsningar för snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser.
• Flytta över ansvaret för miljöprövningar från länsstyrelserna till mark- och miljödomstolarna eller annan ny tillståndsmyndighet.
• Inför tidsgränser för handläggningstider för miljötillstånd
• Trygga elförsörjningen ytterligare genom att Svenska kraftnät inför ett marknadsbaserat elgarantisystem där upphandling utformas teknikneutralt, med ett utsläppstak, i syfte att garantera el till lägsta pris. Svenska Kraftnät ges i uppdrag att ta fram minst 150 möjliga anslutningspunkter för ny industri i Sveriges elnät.

Höj målen

Reformera klimatlagen och höj målen genom att:

• applicera det svenska klimatmålet om koldioxidneutralitet år 2040,
• se till att det enbart omfattar nationella utsläppsminskningar,
• Inkludera ett separat mål för Sveriges nationella negativa utsläpp och lägga till ett delmål som kan nås på kortare sikt.

• Deklarera mera – kräv klimatmärkning
  Inför en nationell klimatmärkning för produkter.

– Just nu blir det smutsiga billigare medan det gröna och hållbara görs dyrare, svårare och långsammare. Det måste bli tvärtom. Med dessa förslag skapar vi möjligheter och incitament för både näringslivet och individen att ställa om och minska sina koldioxidutsläpp. Det måste helt enkelt löna sig att rädda klimatet, säger Emma Wiesner, EU-parlamentariker och reformgruppens ordförande.

Här , 470.3 kB. kan du läsa klimatreformerna i sin helhet

Jobb/företagande: Sverige ska vara världens bästa land för livsresor

• Snabbspår till medborgarskap för den som genererat en halv miljon i skatteintäkter.
  Processen för att bli medborgare ska gå fortare för den som, utöver att uppfylla alla andra krav, genererat en halv miljon i skatteintäkter via arbete under fem år.
• SFI blir Jobbsvenska med fokus på att få ett jobb
  SFI görs om och blir Jobbsvenska med fokus på att den studerande ska komma i arbete genom samarbete med näringslivet och rätt till en individuell studieplan med fokus på jobb eller fortsatta studier. Undervisningen delas in i två spår, ett för personer med kortare utbildningsbakgrund och ett för personer med längre utbildningsbakgrund, där avslutade studier ger ett certifikat. Undervisningen bör delvis vara arbetsplatsförlagd där det är möjligt.
• Begränsa och villkora föräldraledighet med svenskundervisning för nyanlända som inte pratar svenska
  Föräldraledigheten för utrikesfödda personer som fått asyl, eller dess anhöriga, och som inte pratar svenska ska begränsas samt villkoras med svenskundervisning.
• Fler jobb genom att skattebefria de 10 första anställda
  Ett företag som går från noll till upp till 10 anställda ska vara undantagna arbetsgivaravgifter under de första två åren med anställda.
• Sänkt skatt på det lägsta inkomsterna
  Sänk skatten på arbete, särskilt för de lägsta inkomsterna, och reformera inkomstbeskattningen så att det alltid och utan undantag lönar sig att gå från bidrag till arbete.

– När andra politiker ser vissa människor som en belastning har vi i Centerpartiet en grundsyn på människan som en tillgång för samhället. Målet är att vända den skenande arbetslösheten, det minskande nyföretagandet och den bristande integrationen – och istället bygga ett starkare, mer inkluderande Sverige, säger Jonny Cato, riksdagsledamot och ordförande i reformgruppen.

Här , 406.8 kB. kan du läsa jobb/företagarreformerna i sin helhet

Trygghet: Maffians pengakran ska dras åt

• Skapa ett Ekokrim för att slå mot den kriminella ekonomin
  Skapa ett Ekokrim med spetskompetens som slår mot korruption, ekobrott och miljöbrott, genom att vässa och bredda Ekobrottsmyndighetens verksamhet.
• Skärp straffen för de brott som driver våldet
  Höj straffen för den vinstgivande brottslighet som finansierar och driver våldet. Det måste få kännbara konsekvenser att begå grova bedrägerier, penningtvätt, ekobrott, korruptionsbrott, människohandel och miljöbrott.
• Bankerna måste ta mycket större ansvar för bedrägerierna
  Bankerna måste ta större ansvar för förluster vid bedrägerier och banksekretessen lättas för att tillgängliggöra information om vilka banker som är bäst på att skydda och ersätta sina kunder.
• Inga kriminella offentlig upphandling
  Offentlig upphandling bör användas som ett strategiskt verktyg för att motverka att kriminella aktörer tar del av skattemedel och konkurrerar ut hederliga företagare.
• Inrätta en nationell annonsdatabas för ökad transparens.

– Det är hög tid att vi förstår vidden av den organiserade brottsligheten som pågår idag, och att vi talar klarspråk om den. Vi måste inse att det inte är några ostyriga gatugäng vi har att bekämpa, vi har att möta ren och skär maffia. Och med pengar som den starkaste drivkraften i den grova brottsligheten handlar reformerna om just det – hur vi ska stoppa pengaflödet in i den kriminella ekonomin, säger Malin Björk, riksdagsledamot och reformgruppens ordförande.

Här , 367.4 kB. kan du läsa trygghetsreformerna i sin helhet

Skola: Stoppa utslagningen – skolan ska ge varje elev goda livschanser

• Eleven i fokus med en elevlag
  Inför en elevlag som, likt patientlagen och patientsäkerhetslagen, tydliggör elevens rättigheter och skyldigheter när det kommer till undervisning, inflytande, stöd och en trygg skolmiljö
• Stärk skolplikten – gör stödinsatser obligatoriska
  Reformer skolplikten för att möjliggöra obligatorisk extra undervisning, anpassningar och stödinsatser.

Ansträngning ska löna sig – slopa den skarpa godkäntgränsen

• Reformera betygsystemet i grunden så att även de med betyget F i svenska, engelska och matematik kan söka sig vidare till gymnasiets yrkesprogram med sina övriga betyg.
• Inför betygssteg under godkändbetyget E så att insatser belönas även för den som ännu inte uppnått godkänd nivå.

Bättre lärare och mer tid för varje elev

• Förbättra lärarnas arbetsmiljö och förutsättningar genom att:
• reglera klasstorlekarna genom att anpassa dem utifrån elevers behov,
• göra mentorskapet frivilligt,
• ta bort kravet på två utvecklingssamtal per år,
• reglera planeringstiden och
• ge lärarna ett ökat mandat att bestämma läromedel och undervisningsmetoder.

Öka behörigheten

• Varje huvudman måste upprätta utbildningsplaner för varje anställd obehörig lärare.
• Statsbidrag till skolan ska viktas efter andelen behöriga lärare.

– Det är en gigantisk klyfta som skär rakt igenom den svenska skolan. Bara under fjolåret lämnade var sjätte elev skolan utan behörig till gymnasiet. Det är ett enormt svek av vuxenvärlden gentemot barnen, säger Niels Paarup-Petersen, riksdagsledamot och reformgruppens ordförande.

Här , 563.6 kB. kan du läsa skolreformerna i sin helhet