Sverige ska inte vara sämst i klassen

Debatt/Hudiksvalls Tidning  Ungdomsarbetslösheten är ett stort svenskt problem. Även om den Gävleborg var högre april 2006 än den var i april 2009 så har vi en bekymmersam situation. Särskilt bekymmersam är den när man ser att Sverige är ett av de EU länder som har den absolut högsta ungdomsarbetslösheten trots att vi vad gäller den totala arbetslösheten ligger omkring snittet. Orsakerna till att Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet har flera förklaringar. Lagen om anställningsskydd, LAS, bygger på att den som är senast anställd, oftast ung eller invandrare, först får lämna när tiderna blir sämre. Vi har inte lärlingsutbildning i samma omfattning som de flesta andra länder. Vi har dessutom förhållandevis höga ingångslöner för ungdomar. Det har regeringen försökt kompensera genom sänkt arbetsgivaravgift för unga, något som vänsterkartellen tydligt deklarerat att man ska ta bort vid ett maktskifte. Hur någon kan tro att höjd arbetsgivaravgift för ungdomar ska innebära något annat än at ungdomsarbetslösheten ökar är för mig obegripligt. LAS gör företag mindre benägna att anställa, vilket gör att färre jobb skapas. Dessutom gör den att i lågkonjunkturen är det de senast anställda som blir av med jobben, de är nästan uteslutande unga människor och människor med utländsk bakgrund som nyligen kommit in på arbetsmarknaden. Det är därför ungdomsarbetslösheten nu närmar sig 30 procent. Men även i en högkonjunktur innebär LAS mycket negativt. Människor byter inte jobb lika ofta i rädslan av att bli sist in, vilket gör att det blir färre jobb för unga att söka. LAS gör dessutom att människors arbetslivserfarenhet blir en väldigt avgörande faktor. Företag satsar hellre på säkra kort och unga utan erfarenhet sorteras därför bort i rädslan för att anställa ”fel” person. För att skapa ytterligare jobb för unga är det avgörande att det blir tillåtet att teckna individuella avtal istället för kollektivavtalet om man så vill. Då skulle unga kunna använda sina konkurrensfördelar. Vissa kan säkert tänka sig att jobba för lite lägre lön eller ta en veckas kortare semester för att få ett jobb, kunna flytta hemifrån och få den arbetslivserfarenhet som krävs för att söka nästa jobb. Den rätten förvägras man idag på grund av en benhård kollektivavtalsmodell. Som det ser ut kommer ungdomsarbetslösheten att fortsätta stiga under hösten. Det skulle inte behöva vara så. Om de politiska låsningarna kunde släppa kunde vi få en bred uppslutning bakom en ny politik. Mer lärlingsutbildning, förändringar av LAS och avtal som möjliggör lägre ungdomslöner skulle tillsammans med en konjunkturuppgång kunna vända utvecklingen. Sverige ska inte behöva vara sämst i klassen. Magnus Svensson (C) Söderhamn Anders W Jonsson (C) Hedesunda