Centerpartiet lokalt

Förvirrat om riksdagsbeslut

Efter riksdagsbeslutet som resulterat i att Sverige får EU:s hårdaste migrationslagstiftning har en rätt förvirrad debatt om hur lagstiftningen sker. När Sverige ska få en ny eller ändrad lag lägger regeringen en proposition.  Arbetet med att ta fram en proposition om ett lagförslag, beredningsprocessen, är noga reglerad i regeringsformen. När riksdagen får en proposition har riksdagen att fatta beslut. I princip kan Riksdagen anta eller fälla förslaget. Rent formellt kan Riksdagen ändra i lagförslaget. Ge en paragraf i ett kapitel en ny lydelse. Det sker mycket sällan eftersom Riksdagen ej förfogar över de resurser som krävs för att fullt ut analysera vilka konsekvenser en ändring får. De motioner som partierna lägger med anledning av en proposition är därför i stort sett alltid förslag till så kallade tillkännagivanden. När riksdagen beslutar om ett tillkännagivande är det inte ett skarpt förslag utan en beställning till regeringen om att återkomma med ett lagförslag till riksdagen. Regeringen får, framförallt när det är en svag minoritetsregering, ett antal tillkännagivanden från riksdagen. Riksdagsåret 2014/15 var det mer än hundra stycken. En regering som inte vill gå riksdagen tillmötes har rätt stora möjligheter att krypa ur beställningen. När kammaren ska fatta beslut om ett lagförslag är det alltid den första beslutspunkten. Partierna kan bifalla om man tycker att det är bra eller avslå. Möjligheten finns också att avstå vilket betyder att man passivt släpper igenom lagen men signalerar att man inte tycker att den är särskilt bra men inte tillräckligt dålig för att avslå. När kammaren beslutat om hur det blir med det skarpa lagförslaget så lyfts alla förslag om tillkännagivanden för beslut. Oavsett om man röstat för propositionen, avslagit densamma eller avstått kan man rösta för tillkännagivanden om att man vill ha nya lagförslag från regeringen. De som röstat för lagförslaget kan tycka att det är en bra lag men att den skulle kunna bli ännu bättre. Den som röstat avslag har oftast förslag på hur ett helt nytt lagförslag skulle kunna se ut. I tisdagens voteringar med anledning om regeringens förslag till ny utlänningslag valde vi Centerpartister att rösta avslag. Vi ingick tillsammans med övriga allianspartier en migrationsöverenskommelse med regeringen i oktober. Vi tyckte att en ny lag skulle baseras på den överenskommelsen. Vi hade sen förslag på tillkännagivanden med innebörden att regeringen skulle återkomma med ett nytt lagförslag baserat  på migrationsöverenskommelsen. Hade vi fått vår vilja igenom hade Sverige inte fått Europas hårdaste migrationslag utan regeringen hade fått återkomma med ett nytt lagförslag. Andra partier valde att avstå när beslutet om lagförslaget skulle antas. De röstade sen för sina förslag till tillkännagivanden. Hade de fått sin vilja igenom hade Sverige fått Europas hårdaste migrationslag men samtidigt hade regeringen fått en beställning om att senare återkomma med ett nytt förslag.