Köfusket

Sveriges sjukvård har köer som saknar motstycke i alla andra länder. Trots att staten pumpat ut miljarder till landstingen har inget hänt. Socialstyrelsen har visat att köer oftast inte har så mycket med brist på läkare och sjuksköterskor att göra utan är mer kopplat till vad ledningen tycker. Med den kunskapen bestämde sig regeringen för att avsätta en miljard till de landsting som faktiskt ser till att köerna minskar. Det har lett till många goda insatser men också till ett bedrövligt fuskande. Det senaste exemplet jag hörde var att när patienten träffar sin distriktsläkare och resultatet blir en remiss till sjukhusets specialist ska distriktsläkaren fråga patienten om han/hon verkligen vill använda sig av vårdgarantin. Den gamle som ser hotet om att skickas till Malmö för att träffa specialisten avstår då från sin självklara rätt att inom tre månader träffa en specialist. Uppsättes då i en särskild kö för "frivilligt väntande". När man i planekonomins Sovjetunionen fattade beslut om antal kg mutter som skulle tillverkas blev det få och väldigt stora muttrar som ingen ville ha. När man då beslöt om antal muttrar blev det mycket mycket små muttrar som fortfarande ingen ville ha. För mig är det fuskande som tydligen sker för att komma åt kömiljarden ännu ett tecken på att patienten måste bli kung i sjukvården. Makten bort från landstingspolitiker, tjänstemän och läkare och till den som genom sin skattsedel betalar för vården.