Under ytan...

Östros vill inte svara på frågan vad han gör om vänsterpartierna förlorar valet men säger att Mona blir kvar oavsett hur valet går. Miljöpartiet inser att slaget är förlorat och meddelar via sina distriktsordföranden att man gärna gör upp med Alliansregeringen. Inte fyra år till utan inflytande är tanken. Vänsterpartiet gör samma bedömning och väljer därför att tydligt markera en vänsterprofil för att ta röster från de sargade socialdemokraterna. Att det skadar vänsterkartellens trovärdighet som regeringsalternativ är inte så viktigt. Gamla sossetoppar tvingas ut i en debattartikel för att klara att man stödjer sin partiledare. Sensationellt kan man tycka. Effekten blir densamma som om jag sätter in en annons i Gefle Dagblad "Jag slår inte mina barn".  Dessutom startar diskussionen, varför fanns inte Schori, Messing, Feldt och Rosengren med. Socialdemokraternas ordförande i Gävleborg Raimo Pärssinen, som för övrigt inte synts mycket i den lokala valrörelsen, har inte heller betygat sin eviga lojalitet till partiledaren. Han har ju två gånger tidigare krävt hennes avgång. En del tror att den tredje gången kommer efter valdagen.