Bristande balans

Efter mitt inlägg om "höger eller vänster" uppstod på FB genast misstanken. Fler konkreta exempel i det högra fältet än i det vänstra. Är nog trots allt ett blåbär och inte söt och god vattenmelon tänkte någon. Måste göra blåbärsförespråkarna besvikna. I mitt arbete som barnläkare möter jag många barn, ungdomar och även föräldrar som far illa i välfärdens Sverige och där det behövs politiska beslut. Några exempel: Jag träffade en ung kille från Kosovo. Han var svårt handikappad, en CP skada, och hade i hemlandet varit sängliggande, utan språk och gravt deprimerad. I Sverige hade han nu under två år utvecklats helt fantastiskt. Det är inte bara inom avancerad transplantationskirurgi vi är duktiga utan även inom barn och ungdomshabilitering. Nu skulle han utvisas tillbaka till Kosovo trots att Sverige skrivit på FN:s barnkonvention. Min slutsats: Ändra Utlänningslagen så att den överensstämmer med barnkonventionen. Jag mötte i vintras en ensamstående mamma som när jag skrev ut penicillin till hennes treårige son en lördagkväll berättade att hon inte hade pengar att hämta ut medicinen. Min slutsats: Barnfattigdom är inte värdigt ett land som Sverige. En lång rad åtgärder krävs. Fler barn vräks men skillnaderna mellan kommunerna är stora. Gävle ligger dåligt till. Min slutsats: Skärp kraven på kommunerna så att de lär av goda exempel som finns runt om i landet. En mamma berättade att ett äldre syskon dött av en överdos heroin. Min slutsats: Se till att sprutnarkomaner, oavsett var de bor i landet, får rätt till evidensbaserad vård. Kanske rent av ett lingon?