Växtvärken i skolan är en dimridå
Att spara på skolan är att leva på kredit. De problem besparingarna kommer att orsaka kostar mångfalt mer att lösa i framtiden, menar Centerpartiet.
"Luleås tillväxt leder till växtvärk för skolan" läser vi i Kuriren den 8 februari. Detta är ett budskap som Socialdemokraterna under Niklas Nordströms ledning försökt lura i oss sedan valet 2014. Om man synar siffrorna ser vi att befolkningen i Luleå ökar med strax under en procent per år. Detta är ingen överraskande stor tillväxt utan en sund, långsiktigt hållbar och förväntad befolkningsökning. Det kan omöjligt vara den som tagit kommunledningen på sängen. Det kan inte heller vara den som leder till att vi måste spara kraftigt på kommunens verksamheter. Nej, svaret finns i att kommunens ekonomi misskötts under lång tid. Vi har levt på kredit, och nu finns inte mer att få. Socialdemokraterna skyller besparingsbehoven på kostnader för tillväxten i form av till exempel investeringar i VA-nätet och byggandet av nya bostäder. Här är det viktigt att påpeka att investeringarna i VA-nätet till stor del beror på behov av upprustning av det befintliga nätet. Detta borde inte vara någon överraskning för kommunledningen och är inte en följd av befolkningsökningen. Behovet av bostäder är heller inte nytt. Med en stadig och förväntad befolkningsökning på en procent per år har vi haft ett långsamt ökande behov av bostäder som kommunledningen för många år sedan borde ha sett. Att i panik sälja ut stora delar av kommunens fastighetsbestånd för att bekosta bostadsbyggandet är bara en fortsättning på kommunens liv på kredit, och ett tecken på att vi närmar oss kreditgränsen.
Detta är anledningen till "växtvärken" i skolan. Eftersom krediterna nu måste börja betalas kan vi, om Socialdemokraterna får fortsätta styra, räkna med fortsatta besparingar i kommunens viktigaste och mest kostnadstunga förvaltningar, Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen. "Framtidens skola" lanserades direkt efter valet 2014 av Socialdemokraterna som en satsning på skolan. Nu ser vi det många av oss anade redan 2014. "Framtidens skola" var ett sätt att förbereda för kommande besparingar, eftersom det är lättare att minska lärartätheten på stora skolor än på små, något som redan påbörjats genom att minska budgeten för vikarier. Med tanke på tidsplanen för "Framtidens skola" ligger det nära till hands att tro att nästa steg i skolbesparingarna blir att direkt efter valet 2018 fortsätta neddragningarna i lärartäthet. Förhoppningen är förstås att kommunmedborgarna skall ha glömt detta till valet 2022. Från Socialdemokraterna hör vi förstås ingenting om detta, men med tanke på att inte ett ord nämndes om planerna för "Framtidens skola" inför valet 2014 och de svävande svaren vi får om hur fortsatta besparingar skall göras, är trovärdigheten vid det här laget i botten.
Kommunens ekonomi är alltså inte på topp, men om Socialdemokraterna skulle lägga korten på bordet istället för att hitta på kreativa sätt att försöka skyla över sina tidigare misstag, skulle chanserna öka att hitta goda lösningar där barn, äldre och andra behövande inte kommer i kläm. Att spara på skolan är att leva på kredit. De problem besparingarna kommer att orsaka kostar mångfalt mer att lösa i framtiden. Centerpartiet anser att skolan måste få vara ett högprioriterat område och menar att gränsen för rimliga besparingar för länge sedan är nådd.
Jag vill med detta påminna om vad många sade om "Framtidens skola" redan när den lanserades hösten 2014:
Detta är bara början på de nedskärningar Socialdemokraterna planerar och genomför. Tycker du att barnen och skolan är viktiga - glöm då inte det när du lägger din röst i höst!
Arne Nykänen, Centerpartiet i Luleå