Hur kan vi göra mission av nollvisionen mot hemlöshet?

De senaste 30 åren har hemlösheten ökat dramatiskt i Sverige och en nollvision mot hemlöshet har funnits med länge. Att vi skall arbeta mot en sådan står nu inskrivet i kommunens övergripande budget. Men, vad menar vi med det och hur tänker vi att vi skall uppnå den visionen? För inte är en vision något att ha utan en mission, utan konkreta förslag till handling?

Att ha en socialt liberal syn på samhället innebär en tro på människans inneboende förmåga att skapa sitt eget liv men med rätt stöd i de fall det behövs. När det gäller bostadsfrågan så är vi, trots en liberal syn på marknaden, också för riktade åtgärder för dem som av olika anledningar står längre ifrån ordinarie bostadsmarknad och saknar resurser till en ny bostad eller för att kunna behålla den befintliga.

Det civila samhällets organisationer i Örebro möter unga som bor i hyrda förråd på grund utav skulder som inte tillåter förstahandskontrakt. De möter människor som äntligen fått stanna i Sverige men ändå förpassas till en osäker framtid utan bostad. De möter våldsutsatta som står ut med övergrepp för att få tak över huvudet då alternativet att dela sovsal med personer i aktivt missbruk inte är ett alternativ för den som försöker sluta med sitt eget missbruk. De möter dem som flyttat från soffa till soffa i många år.

Hemlösheten har många ansikten och dessutom finns det betydligt fler som riskerar hemlöshet på grund utav osäkra kontrakt och en begynnande skuldproblematik. Vad vi måste ha i åtanke är också att hemlöshet inte är ett isolerat problem, det är ett komplext samhällsproblem som har många olika orsaker, många gånger i kombination med varandra.

Så vad är förslagen till lösningar för att låta människor få en dräglig tillvaro i eget boende? I nämnda kommunala budget betonas vikten av strategiskt förebyggande arbete, öppet arbete rörande missbruk och psykisk ohälsa, utökat uppsökande arbete, samverkan med bostadsföretag, utveckla samverkan med det civila samhället och då framför allt Bostad Först, samverkan med regionen och så vidare. Listan är längre än så, det gäller bara att se att alla dessa åtgärder på kort eller på lång sikt är vår mission mot hemlöshet. Men det kommer att krävas hårt arbete och framför allt förmåga till samverkan över organisationsgränserna.

Dock tror vi inte att vi på sikt finner lösningen med hjälp av fler härbärgesplatser, matkassar och soppkök. Med det inte sagt att vi inte berömmer de behjärtansvärda insatser som görs inom området. Men det är tänkt att vara en tillfällig lösning som på sikt inte löser det strukturella problemet; hemlöshet. Dock ger det lindring och håller människor vid liv under tiden vi tillsammans måste arbeta hårdare för att hitta en långvarig lösning. Vi behöver samordnade insatser över organisationsgränserna för att stärka och lyfta människor, vi behöver bostäder för dem som har svårare att komma in på ordinarie bostadsmarknad och dessa beblandade med befintligt bostadsbestånd och vi behöver strukturerade handlingsplaner för uppsökande, vräkningsförebyggande arbete. Sist men kanske viktigast av allt; i Örebro har vi en väl fungerande samverkan mellan det offentliga och det civila samhällets organisationer och om vi väljer att fokusera mer på arbetet med att bekämpa hemlöshet och andra sociala problem än på vem som skall göra arbetet så kan vi tillsammans åstadkomma så mycket mer.

Tina Fingal Swens
Annika Tholster
Gunhild Wallin

Centerpartiets representanter i programnämnd social välfärd