Örebro kommun ansöker om att bli teckenspråkigt förvaltningsområde samt romskt förvaltningsområde

Örebro kommun har beslutat att skicka in två ansökningar till Regeringskansliet. En ansökan för att bli teckenspråkigt förvaltningsområde och en ansökan för att bli romskt förvaltningsområde.

Idag finns det ingen formell möjlighet att bli förvaltningsområde för just romska frågor och teckenspråk men ansökningarna har ändå skickats in för att kommunen vill uppmärksamma det behov av stöd som dessa grupper har. Om kommunen blir förvaltningsområde ska romer och teckenspråkiga kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, både muntligen och skriftligen. Förvaltningsmyndigheter måste således se till att det finns personal som behärskar språken. Kommunen ska också kunna erbjuda barn- och äldreomsorg på dessa språk. Om båda ansökningarna beviljas är avsikten att ett statsbidrag ska användas för att utveckla detta arbete.

-Vi vill med dessa ansökningar uppmärksamma behovet av stöd för den teckenspråkiga och romska minoriteten. Om Örebro kommun utses till förvaltningsområde kommer vi ha möjlighet att arbeta mer systematiskt och långsiktigt med dessa frågor säger Per-Åke Sörman (c), ansvarigt kommunalråd för nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Örebro kommun ingår i det finska förvaltningsområdet sedan flera år tillbaka och har nu önskemål om att arbeta på liknande sätt med svenskt teckenspråk och de romska frågorna. Förutsättningarna behöver förbättras för dessa grupper.

-Med dagens lagstiftning finns det ingen möjlighet att bli förvaltningsområde inom romskt minoritetsspråk och teckenspråk. Vi vill på detta sätt lyfta och synliggöra dessa grupper och visa på att förutsättningarna behöver vara lika i vårt arbete med minoritetsgrupper, säger Kenneth Handberg (s), kommunstyrelsens ordförande.

I ansökan nämns att Örebro kommun behöver nå ut bättre till de olika romska grupperna som finns i Örebro för att bland annat kunna öka måluppfyllelsen i skolan, arbeta förebyggande inom hälsa samt bygga förtroende mellan kommunen och de romska invånarna. Svenskt teckenspråk ses och hanteras fortfarande ofta enbart som ett kommunikationsverktyg och mera sällan som ett språk. Vi måste bli bättre på att se och hantera svenskt teckenspråk som ett språk och synliggöra teckenspråkig kultur, identitet och historia så att flera grupper av teckenspråkiga blir inkluderade.

-Rätten att använda sitt minoritetsspråk i det privata och offentliga livet är en omistlig mänsklig rättighet. Vi har flera goda exempel i kommunen vad gäller arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk . Vi har anställt teckenspråkiga på kommunens kontaktcenter, vi har Riksgymnasiet för döva och hörselskadade här samt ett fungerande dialogforum för både romer och teckenspråkiga men vi behöver bli bättre på att få in arbetet i ordinarie verksamhet säger Lennart Bondeson (kd), kommunalråd.

Per-Åke Sörman (C) Kommunalråd med ansvar för nationella minoriteter och minoritetsspråk,
076-551 11 06

Kenneth Handberg (S) Kommunstyrelsens ordförande, 070-585 09 39

Lennart Bondeson (KD) Kommunalråd, 070- 326 24 08