Örebro behöver ett omtag för vattenlek
Replik på signaturen ”Västerbo”s insändare i NA den 13 mars.
Vattenleken ska vara av god kvalité och så tillgänglig som möjlig för Örebros invånare. Därför arbetar vi för att på bästa sätt kunna möta de behov som finns, även på lång sikt.
Signaturen ”Västerbo” har i sin insändare i NA den 13/3 ett antal frågor rörande vattenlek till mig som ordförande för Tekniska Nämnden, Örebro Kommun.
Det är korrekt att Tekniska Nämnden fattat beslut att inte hålla Örebro Kommuns plaskdammar öppna under 2021. Anledningen till detta i sig mycket tråkiga beslut är att plaskdammarna inte kan hållas öppna detta år på grund av de omfattande reparationer och förnyelse av teknik som krävs. Det är helt enkelt för dyrt att fortsätta att laga dammarna utan att större förändringar sker.
Värt att notera är dock att vi inte har fattat beslut om att ta bort plaskdammarna. Vi har heller inte fattat beslut om att Örebro inte ska ha plaskdammar. Det vi har beslutat är att inte ta dem i drift under 2021, och vi har gett förvaltningen i uppdrag att titta brett på vad för sorts vattenlek vi ska ha i Örebro i framtiden (från 2022 och framåt). Det skulle kunna vara plaskdammar, men det kan även vara andra vattenleklösningar, eller en kombination.
På signaturens retoriska fråga om plaskdammar inte är moderna måste jag svara att kommunens plaskdammar använder en omodern och inte helt ändamålsenlig reningsteknik, och att byta denna skulle kosta mycket pengar. Dessutom är en öppen vattenyta ett potentiellt hygieniskt och hälsomässigt problem även med bra modern reningsteknik. En damm är lockande för fåglar och andra djur, likaså kan det ske ”olyckor” när små barn leker, vilket kan leda till förorening och smittorisk. Även med en bättre reningsteknik skulle vi få driftstörningar emellanåt, och driften är kostsam.
Men det ligger faktiskt mer i denna retoriska fråga om huruvida plaskdammar är ”omoderna”. Örebro har under flera år jobbat med att utveckla lekmiljöer runt om i kommunen, för att erbjuda lekmöjligheter som öppnar upp för barnens fantasi, motoriska utveckling och fria lek snarare än att låsa dem i förutbestämda lekmönster. De lekplatser vi bygger idag ser inte ut som på 40-talet, eller ens för tio år sedan. Detta vill vi åstadkomma även när det gäller vattenlek, och det finns flera exempel runt om i landet på hur man kan erbjuda stimulerande, motoriskt utvecklande vattenlek utan att ha öppna dammar. Bruksparken i Finspång, Husbyparken i Stockholm och Årstaparken i Uppsala är bara några av många exempel. Detta går att göra i liten, eller större skala. Det kan kombineras med andra lekmiljöer eller vara ett eget inslag. Det är flexiblare och går lättare att variera, utveckla, komplettera och förändra/förbättra efterhand. Det är ett modernare tänk än plaskdammar, och vi måste åtminstone överväga om det också är ett bättre tänk eftersom modernare är inte alltid detsamma som bättre.
Ett omtag för vattenlek är alltså nödvändigt. Vi håller dammarna stängda i år för att vi inte kan drifta dem. Förvaltningen har i uppdrag att titta på vad för vattenlek vi ska ha i framtiden, men en annan viktig aspekt är vart vattenleken ska finnas. Kommunen har utvecklats enormt sedan de första plaskdammarna kom till, faktiskt även sedan den senaste tillkom för tio år sedan.
Det bor barnfamiljer på helt nya ställen. Även tätorterna på kommunens landsbygd har utvecklats. Så att bara fortsätta att lägga pengar på driften av våra befintliga anläggningar utan att titta på var behoven är störst och hur vi bäst tillgodoser behovet av vattenlek idag och framåt, det vore fel. Det vore ännu mer fel utifrån perspektivet att vi inte kan garantera att vi kan hålla igång de befintliga anläggningarna utan att först investera stora summor som vi inte har tillgång till i dem.
Anders Olsson
Centerpartiet, ordförande Tekniska Nämnden, Örebro Kommun