Spårvägar att vara stolta över!

Spårvägen har en lång historia. De allra första spåren anlades 1832 då hästspårvagnar rullade på New Yorks gator. Spårvägen såg sin storhetstid under 1920-talet med över 3 000 system i Europa, Amerika och Australien.

Redan 1904 invigdes den första spårvägslinjen i Norrköping. Sedan dess har ”Gula faran” trots alla nedläggningshot, trafikerat Norrköpings gator . Runt 1980 fanns det endast cirka 300 system kvar i trafik i hela världen. Av Sveriges en gång 13 spårvägar återstod endast nätet i Göteborg, två linjer i Norrköping och några spridda rester i Stockholm. Spårvagnstrafiken hade ersatts av framförallt bilen men även av buss. 

Men nu verkar spårvägen fått en renässans. Över hela världen ökar intresset för spårväg igen.  I städer både i Frankrike och Tyskland satsar man på nya spårvägssystem och flera städer i Tyskland har återfått sin forna spårvägstrafik. I Bergen i Norge invigdes 2010 en helt ny spårväg.

Även i Sverige har intresset för ny spårväg börjat växa. Lund är en av de kommuner som kommit längst i sin planering. Att bygga upp ett helt nytt spårvägssystem med spår, hållplatser, spårvagnar, vagnhallar och kunskap, är en stor och kostsam investering. Städer i Norrköpings storlek planerar att satsa flera miljarder på att bygga upp spårvagnssystem.  Denna enorma investering har Norrköping redan genomfört och vi ligger därmed långt före många andra städer som strävar efter ett liknande kommunikationsnät.Fördelarna med en modern spårväg är många. Förutom själva kommunikationen så drar spårvägen utmed sträckningen till sig arbetsplatser, bostäder, butiker, service och aktiviteter. Nya spårvägar innebär ofta dessutom att hela gatumiljön renoveras. De gator där den nya spårvägen går fram får vanligtvis ny markbeläggning på trottoarer och på de ytor som är kvar för biltrafik. Spårvagnstrafik är miljövänlig, biltrafiken minskar vilket innebär att fotgängare och cyklister kan använda gaturummet i större utsträckning. Värdet på fastigheter och lokaler är ofta högre utmed spårvägar än där spårtrafik inte finns.

Sedan spårvägen till Kvarnberget invigdes har antalet resande ökat med ca 20 % vilket visar på spårvägens attraktivitet. Samtidigt som spårvägen är suverän i trånga stadsmiljöer så finns det även utrymme för förbättringar. Vi behöver göra trafiken mer effektiv rent tidsmässigt, här är det en utmaning att kunna förena både närhet till hållplats och att komma fram snabbare. Vid stadsplanering i Norrköping tänker vi in om det i framtiden kan finnas behov av en ny spårvägssträckning. Spårkorridorer läggs ut i planeringen för att för framtida byggnation. Detta är speciellt viktigt i en stad som nu växer kraftigt. I dagsläget finns utredningar om spårvägsdragning till Vrinnevisjukhuset via Vilbergen, samt mellan Södertull och Ljura. Självklart måste vi även försörja det nya resecentrumet med spårväg genom förlängning av nuvarande linjer från Norra Promenaden.I jämförelse med många andra städer sitter Norrköping  på ett riktigt trumfkort. Vi ligger i framkant och vi är övertygade om att spårvägen kommer att vara en fortsatt viktig del i Norrköpings framtida stadsutveckling. 

Karin Jonsson (C)
Ordf i Tekniska nämnden

Kikki Liljeblad (S)
Ordf i Stadsplaneringsnämnden