Vårdskuld eller hälsoinvestering

Under mer än ett år har vården arbetat för högtryck – fler IVA-platser har skapats, vårdpersonal har flyttats runt, arbetat övertid, med fokus på covid-vård, akutvård och vård som inte kan anstå. Antalet anställda i vården har ökat. Östgötarna har behövt covid-vård, och sjukvården har förmått möta det behovet. Ändå talar vi om vårdskuld.

Är det rätt att säga att vården har en skuld? ”Den som har det största behovet av hälso-och sjukvård skall ges företräde till vården”. I Östergötland har behovet av covid-vård varit stort, vårt län har drabbats hårt. Ändå har faktiskt lagen följts. Sjukhusen har ställt om och skapat de vårdplatser som behövts mest. Cancerbehandlingar prioriterades och skedde i snabbare takt under pandemin. Men för att kunna ge all covid-vård, har annan vård skjutits fram, väntetider har ökat. Det är denna framskjutna vård som syftas på med ordet vårdskuld. I Östergötland motsvarande 400-600 miljoner kronor extra. Man kan ta hjälp av andra vårdgivare, problemet är att pandemin påverkar hela världen så utbudet är begränsat. Arbete på kvällar och helger kan öka, men just vårdpersonal har redan pressats hårt. Det är rimligt att tänka sig att den framskjutna vården kommer att synas i väntetiderna under flera år framåt. Effektiviseringar och ny teknik kan bidra.

Vi behöver också på alla nivåer öka det förebyggande, hälsofrämjande arbetet. Det mest effektiva för samhället och största vinsten för individen är att slippa bli sjuk. Hälsosamtalen är en modell som visats minska risken för att dö i hjärt-kärlsjukdom med 30 procent. Kunskapen finns, men att ändra vanor är svårt. Utöver insikten att man behöver göra en förändring krävs stöd och motivation. Digitala stöd-och behandlingsprogram kan stärka goda levnadsvanor. Civilsamhällets många aktörer och föreningar kan bidra. Att ta hjälp av en vän likaså.

Vi kan lära av tandvården. Min mormors generation hade ofta drabbats så hårt av karies att det var löständer som gällde i vuxen ålder. När jag var barn, på 70-talet, kom fluortanten regelbundet till skolan. Tandläkarna då borrade bort kariesangrepp med god marginal. Det blev norm med lördagsgodis. Folktandvården undervisade också flitigt i tandborstning. Min generation har sluppit löständer, vi har däremot stora lagningar med amalgam i munnen. Allt detta förebyggande arbete, med informationskampanjer, har gjort att nästa generation, mina barn, inte ens har en lagning i sina tänder.

Nu behöver vi tillsammans göra allt för att främja hälsa. I Region Östergötland arbetas 2021 en folkhälsostrategi fram. Flera hälsofrämjande uppdrag ges till vården 2022. Pandemin är inte över, se till att vaccinera dig när du får erbjudandet. Nästa stora orosmoln är stillasittandet i alla åldrar. Barnen i Sverige är bland de minst fysiskt aktiva i Europa. Lägg till en god vana i ditt liv, locka med dig en medmänniska. Vi kan alla göra skillnad. En investering i hälsa!

Kerstin Sjöberg (C), Regionråd och gruppledare