Ett väntrumslyft kan man bara missförstå om man vill missförstå det

Aftonbladets Zina Al-Dewany hävdade i sin ledare häromdagen att Region Stockholms svar på sjukvårdsköerna är att satsa på patientvänliga väntrum. Det är givetvis inte fallet.

Zina Al-Dewany: "Pimpar väntrum i Region Stockholm"

I Mitti uttalar sig Kommunals Ann-Christine Nilsson om satsningen och säger att den hårt prövade personalen på akutmottagningarna skulle kunna föreslå dussintals andra förbättringar i vården.

Det här kan man bara missförstå om man vill missförstå det. Självklart är både al Dewany och Nilsson medvetna om att Region Stockholms satsning på att öka tryggheten och trivseln i väntrummen utgör en försvinnande liten del av den totala sjukvårdsbudgeten. Satsningen ligger på 1 miljon av totalt drygt 70 miljarder; alltså 0,000014% av sjukvårdsbudgeten. Det motsvarar ungefär kostnaden för en hyrsjuksköterska per år. Det är dessutom pengar som tas från Regionstyrelsens budget, inte sjukvårdsbudgeten.

Med den största sjukvårdsbudgeten i Region Stockholms historia finns mycket goda förutsättningar för vårdgivarna att korta köerna till sina akutmottagningar. Vi satsar dessutom en miljard på att korta sjukvårdsköerna som har byggts upp under pandemin. Regionen hade innan pandemin bland de kortaste köerna i landet och målet är att vi ska komma ner till samma nivå igen. Att vi arbetar av vårdskulden kommer också ha en positiv inverkan på köerna till akuten.

Utmaningarna i sjukvården är mångfacetterade och därför behöver vi hålla många tankar i huvudet samtidigt. Satsningen på väntrummen är inte i stället för något annat. Det är en i sammanhanget liten men viktig kugge för att vi ska få alla hjulen i vården att snurra och för att säkra patientperspektivet i hela vårdkedjan. Det är också ett sätt att sprida goda exempel från det fantastiska arbete som Regionens vårdgivare utför.

I hälso- och sjukvårdslagen står det att vårdgivaren ansvarar för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet. Södersjukhuset har genom projektet ”När är det min tur” lyckats uppfylla detta i högre utsträckning än tidigare med tryggare patienter som följd. Nu väljer vi i den styrande koalitionen att bistå med sökbara medel för att sprida det goda exemplet eller göra andra åtgärder som minskar känslan av stress och otrygghet i väntrummet.

Ingen ska behöva vänta längre än nödvändigt på akuten, men eftersom de mest akuta fallen alltid behöver tas om hand direkt så innebär det ofrånkomligen att vissa behöver vänta längre än andra. Även en timme kan kännas lång när ovissheten är stor. Därför behöver kösystemet bli tydligare för patienten och väntrummet behöver bli en tryggare och mer patientanpassad plats. Forskning visar att patienter får en tryggare upplevelse i väntan på vård om det tydligt framgår hur de prioriteras i kön och risken att de går hem utan bedömning minskar.

Vi har liksom tusentals andra stockholmare egna erfarenheter av att sitta i väntrum för egen vård eller för en närstående och vet att väntrummet inte är en så bra plats som det skulle kunna vara. Exempelvis bör det alltid finnas möjlighet att ladda telefonen, eftersom det ofta är enda sättet att hålla kontakten med närstående. Det bör också finnas möjlighet att köpa någonting att äta och dricka.

Samtidigt som vi satsar mer än någonsin på att förbättra vården gör vi alltså dessutom den här satsningen som kan göra stor skillnad för både patienter, närstående och personal på akutmottagningarna. Det gör vi av ingen mindre anledning än att vi vill erbjuda stockholmarna den bästa vården i landet, men också den bästa väntan när väntan är ofrånkomlig.

Christine Lorne, sjukvårdstalesperson för Centerpartiet i Region Stockholm

Gustav Hemming, gruppledare för Centerpartiet i Region Stockholm