Stärkt strukturbidrag till resursskolorna

I Stockholm ska alla barn få den hjälp de behöver för att klara sin skolgång. Det är en viktig fråga för den grönblå majoriteten och för Centerpartiet. I alla skolor, både fristående och kommunala, finns det barn som behöver mer stöd än andra. Resursskolorna är mycket viktiga för de elever som är i stort behov av särskilt stöd i Stockholm. Tack vare dem har många hemmasittare kommit tillbaka till skolan och många familjer åter fått en fungerande vardag. Att lagen inte ger oss möjlighet att stödja dem som vi helt skulle önska har varit och är tufft.

Nu har vi i den grönblå majoriteten presenterat det förslag till resursskolorna som utbildningsförvaltningen på vårt uppdrag har arbetat fram. Det har sin utgångspunkt i elevens behov av stöd och de kostnader resursskolorna har för sin speciella organisation där alla elever är i behov av särskilt stöd. Strukturbidraget, som vi införde 2019, ska kompensera dessa kostnader som andra skolor inte har. Det ska inte täcka kostnader för så kallade extraordinära stödinsatser som enligt lag ska täckas av tilläggsbelopp.

Stärkt strukturbidrag

Förslaget som läggs fram till utbildningsnämnden 17 juni om ett höjt strukturbidrag har förvaltningen baserat på kostnadsuppgifter direkt från skolorna och från SCB. Det höjs från 36 000 kronor till 80.000 kronor per elev för 2021 utöver den skolpeng de får, som för en elev i årskurs 7-9 i andra skolor ligger på strax över 100.000 kronor. Sedan tillkommer socioekonomiskt stöd och statsbidrag om ca 15000 kronor per år.

"Resursskolorna får nu för de ca 600 elever som bor i Stockholms stad ca 50 miljoner kronor i extra bidrag"

Resursskolorna får alltså både grundbeloppet samt strukturbidraget i grundfinansiering, och kan utöver det fortsatt söka tilläggsbelopp för extraordinära stödinsatser. Resursskolorna får nu för de ca 600 elever som bor i Stockholms stad ca 50 miljoner kronor i extra bidrag årligen bara genom strukturbidraget.

Mer flexibelt och förutsägbart

För en mer flexibel och förutsägbar hantering av tilläggsbeloppen avskaffar vi schablonerna som tidigare har utgått. Istället ska ersättningen vara den faktiska kostnaden för skolans insats och inte som idag en lägre fast nivå om inte nästa nivå helt möts. Ett mer tydligt ansökningsförfarande ska göra det enklare att förstå varför en ansökan bifalls eller avslås. Det ska förenkla processen och skapa en mer förutsägbar ekonomi och gäller givetvis för alla skolor som söker tilläggsbelopp, både fristående och kommunala.

Resursskolornas kostnader varierar väldigt mycket från skola till skola. Jämfört med nivåerna skolorna fick i total ersättning 2018 innan tillämpningen för utbetalning av tilläggsbelopp ändrades kommer en del få en total ersättning under det de fick då, och en del få en högre nivå. Då vi gör flera förändringar samtidigt av både strukturbidrag och tilläggsbelopp är det svårt att ännu säga precis hur det faller ut. Vi kommer att följa det noga.

Andelen Stockholmselever i resursskolorna varierar stort, från 95 % till 8 %. För de skolor som har en hög andel elever från andra kommuner kommer såklart de ekonomiska villkoren påverkas mer av de eventuella bidrag de kommunerna inför än de beslut som tas i Stockholms stad.

Men i grunden är problemet att lagstiftningen inte fungerar på det sätt både vi och resursskolorna önskar, vilket vi har påtalat länge nu. Därför gör vi också en hemställan till regeringen att hitta en framkomlig väg för resursskolorna. Stockholm kan inte inom nuvarande lagstiftning ensamma stabilisera deras ekonomi men gör nu i väntan på nationell lagstiftning det vi kan för att förbättra resursskolornas finansiering.

För oss kommer de fristående resursskolorna fortsatt att vara en viktig del av stadens utbildningsväsende.

Karin Ernlund, borgarråd (C)

Claes Nyberg, gruppledare (C), utbildningsnämnden