Debatt: Umeås landsbygd är redan klimatpositiv

Sett till helheten är landsbygden redan klimatpositiv sett till territoriella utsläpp. Kan hela kommunen, d v s inklusive staden Umeå, vara klimatneutral till 2030 är det en stor framgång, skriver Fredrik Rönn, Mattias Larsson och Torbjörn Wennebro i Västerbottens-Kuriren.

Den 24 februari 2020 fattade kommunfullmäktige i Umeå beslut om lokala miljömål. Där sägs att Umeå stad ska vara klimatneutral år 2030 och hela kommunen år 2040 vilket innebär att landsbygden förväntas bli klimatneutral först 10 år efter staden. Vi har försökt ta reda på vad som ligger bakom denna skillnad i målsättning mellan stad och landsbygd men har inte kunnat hitta några svar.

Centerpartiet i Umeå kommun har nyligen antagit ett klimatprogram där vi borrat i statistiken över koldioxidutsläpp och kolinlagring och finner att kommunens målbild inte stämmer. Landsbygden är redan idag med råge klimatpositiv vad gäller territoriella utsläpp. Trots att orden cirkulära system och kretslopp används frekvent i klimatdokument som finns utlagda på kommunens hemsida verkar det som att man bortser från det viktigaste och mest grundläggande kretsloppen, nämligen kolcykeln. Om det är så går helheten förlorad.

På Umeå kommuns landsbygd finns drygt 180 000 ha skog som årligen lagrar in ca 250 000 ton koldioxid. Inom jordbruket är vallodlingen helt dominerande med 7 600 ha. Då varje ha vall lagrar in drygt 1 000 kg per år innebär det en årlig inlagring på minst 7 600 ton koldioxid Enbart vallens kolinlagring kompenserar de genomsnittliga utsläppen från 2 500 fossilbilar.

På kommunens hemsida anges de territoriella utsläppen i Umeå kommun till 344 000 ton. Med territoriella utsläpp avses utsläpp från verksamheter inom kommunens geografiska område. Till dessa kommer mer än dubbelt så stora konsumtionsbaserade utsläpp som uppstår genom offentlig och privat konsumtion av varor och tjänster som produceras utanför kommunens gränser.

Huvuddelen av de territoriella utsläppen på 344 000 ton kommer naturligtvis från staden Umeå genom fler invånare, fler fordon, fler bostäder och fler offentliga och kommersiella byggnader, mer byggande huvudsak i betong, mer industriverksamhet och ständiga ombyggnationer i stadsmiljön etcetera. På landsbygden byggs däremot i stort sett allt i trä som fungerar som kolsänkor.

Befolkningen utanför staden d v s landsbygden och tätorterna Hörnefors, Holmsund/Obbola och Sävar uppgår till ca 35 000 invånare vilket utgör en dryg fjärdedel av kommunens befolkning. Även om de territoriella utsläppen utanför staden på grund av arbetspendling mm skulle utgöra 30 procent av hela kommunens 344 000 ton, vilket vi inte vet, blir det i så fall ca 100 000 ton. Detta att jämföra med de cirka 260 000 ton som lagras in i skog och åkermark på landsbygden.

Sett till helheten är landsbygden redan klimatpositiv sett till territoriella utsläpp. Kan hela kommunen, d v s inklusive staden Umeå, vara klimatneutral till 2030 är det en stor framgång.

Fredrik Rönn
ordförande i Umeå centerkrets

Mattias Larsson
gruppledare

Torbjörn Wennebro
ledamot av Umeå Energis styrelse